Till förstasidan
UNGDOMSPOLITIK | synen på ungdomar i vår tid
Omslag till boken Konsten att bry sig om

Ungdomar – hot eller löfte?

Hur har ungdomar betraktats av vuxenvärlden i vår närhistoria? Är unga ett hot eller ett löfte? Här presenterar historikerna Eva Gullberg och Kent Waltersson en genomgång av synen på ungdomar i vår tid.

­På 1930-talet förfasade sig dåtidens vuxenvärld över ungdomarna som man menade flydde verkligheten. När det gällde de unga männen gick de bokstavligen upp bland molnen, där de drömde om flygfärder i fantastiska maskiner och inte alls om jordnära, försörjande verksamheter. Den kvinnliga motsvarigheten var den frimodiga, barnsliga yrhättan eller modedockan som uppfattades som ytlig, slösaktig och ointresserad av andra än sig själv.

I det här kapitlet av boken Konsten att bry sig om – föreningslivets betydelse för unga, kommunerna och staten har vi låtit Eva Gullberg och Kent Waltersson som båda är historiker att göra en betraktelse över vilken roll civilsamhället har haft i det förebyggande och främjande arbetet med ungdomar.

Framförallt har de studerat hur ungdomarna uppfattats av vuxna i sin omgivning och av samhället. De har också undersökt vilka organisationer som ungdomar har engagerat sig i och vilka föreningar som varit engagerade i unga.

Två skilda bilder

Vi har valt att undersöka vilken roll civilsamhället har haft i det förebyggande och främjande ungdomsarbetet genom att gå igenom historisk forskning. Resan börjar ungefär hundra år tillbaka i tiden och slutar på 1970-talet.

Ungdomar i föreningar = lovande vuxna?

Det här avsnittet tar sin utgångspunkt i den föreningsorganiserade ungdomen som skildras som löftesrik, hoppingivande och bärare av framtidens samhälle.

Landsbygdens barn- och ungdomsorganisationer

I likhet med arbetarrörelsen i städerna kom bönderna att organisera sig i egna ideologiskt inriktade organisationer.
Relaterat
Beställ eller ladda ned hela boken