Från Statens ungdomsråd till Ungdomsstyrelsen

År 2009 fyller Ungdomspolitiken femtio år. Läs mer om hur statens ungdomsråd utvecklades till Ungdomsstyrelsen.

I november 1959 bemyndigades chefen för socialdepartementet att tillkalla ledamöter i ett kontakt- och samordningsorgan i ungdomsfrågor. Detta organ fick namnet Statens ungdomsråd.

I anslutning till rådet inrättades ett arbetsutskott. Ungdomsrådet skulle ha till uppgift att samordna och stimulera de frivilliga organisationernas arbete bland ungdom och för ungdomsfostran samt att främja samverkan med myndigheter och med hem och skola.

Statens ungdomsråds första uppdrag 1961 var att utgöra ett kontakt- och samordningsorgan på ungdomsområdet. Rådet skulle främja samarbete mellan myndigheterna och ungdomsorganisationerna. I början bestod därför rådet av tjugo representanter från framför allt olika ideella, religiösa och politiska organisationer samt idrottsrörelsen. Dessutom fanns kommunerna och ett antal myndigheter representerade.

Rådets uppgift var från början att vara ett utåtriktad organ. Rådet genomförde kampanjer bl. a. för att främja ungdomsledarrekryteringen och för att öka föräldrarnas engagemang i frågor rörande de ungas fritid. På rådets initiativ gjordes undersökningar av kommunernas stöd till ungdoms-, idrotts- och friluftsverksamhet och i anslutning till detta har utfärdades rekommendationer om bidragsgivningens storlek i kommunerna och i landstingen. Rådet hade även kommit att tjäna som remissinstans i betydande grad.

1970-75
År 1970 fick rådet i uppgift att vara rådgivande till kommunerna i ungdomsfrågor. Det skulle dessutom förse regeringen med vissa planerings- och utredningsuppgifter.
År 1972 blev rådet huvudman för alkohol- och narkotikapengarna, det så kallade AN-anslaget.

Rekrytering av tjänstemän till rådet präglades av den nära kontakten med ungdomsorganisationerna. Många av de som anställdes hade flerårig föreningserfarenhet.

1976-85
Det är först efter 1976 som rådet kom att handha statens stöd till ungdomsorganisationerna. Denna uppgift hade tidigare legat på Skolöverstyrelsen. Kopplingen till Skolöverstyrelsen hängde samman med bidragens syfte att gå till ledarutbildning. Det är också först år 1976 som rådet blev en myndighet. Den gamla linjen med enbart representanter från ungdomsorganisationerna i styrelsen övergavs. Ungdomsrådet förvandlades från paraplyorgan för organisationerna till myndighet. Hädanefter fick organisationerna själva bevaka sina intressen.

1986-93
I den instruktion som finns från 1986 anges gränserna för Statens ungdomsråds verksamhet. Rådet ska "inom ramen för samhällets fritids- och kulturpolitik främja verksamhet bland ungdomar". I samma instruktion pekas också på att rådet skall följa och stimulera forskning och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsområdet. Här betonas också rådets uppgifter att stödja lokala försöksverksamheter. I samma instruktion vidgas också samordningen till att omfatta även landsting, institutioner, och andra organisationer än ungdomsorganisationer.

Statens ungdomsråds instruktion samt uppgifter enligt regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag har syftat till att ge rådet ett större mått av status. Så fick rådet regeringens uppdrag att under budgetåret 91/92 intensifiera sina kommunkontakter i syfte med att lyfta fram ungdomsfrågorna i det kommunala arbetet. Statens ungdomsråd har också sedan budgetåret 91/92 fått regeringens uppdrag att fördela medel ur de Allmänna arvsfonden till särskilda satsningar inom vissa projektinriktningar.

1994-2001
Den 1 juli 1994 ombildades Statens ungdomsråd till Ungdomsstyrelsen. Förändringen skedde mot bakgrund av den ungdomspolitiska proposition som riksdagen antog i maj 1994. Den innebar framför allt att Ungdomsstyrelsens roll som regeringens expertmyndighet med ett sektorsövergripande ansvar inom ungdomspolitikens område förtydligades och att uppföljningen av ungdomsfrågorna i ett brett samhällsperspektiv lyftes fram. Frågor kring ungdomars etablering som vuxna och ungdomars delaktighet och inflytande i samhället betonades starkt.

I Ungdomsstyrelsen förordning med instruktion från 1994 anges att Ungdomsstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för ungdomsfrågor. Ungdomsstyrelsen fick en styrelse, med uppgifter enligt verksförordningen. En generaldirektör utsågs att leda verksamheten.

2004
År 2004 kom den senaste ungdomspolitiska propositionen: Makt att bestämma rätt till välfärd. Den pekar ut två övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken:

• Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd
  
• Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt

Fyra perspektiv ska ligga till grund för ungdomspolitisk verksamhet.

• Ungdomar är en resurs
• Ungdomar har rättigheter

• Ungdomars självständighet och oberoende ska stödjas
• Ungdomar är olika

2006 och framåt
Vid regeringsskiftet 2006 flyttades ungdomsfrågorna från Utbildnings- och kulturdepartementet till Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Ungdomsstyrelsen som numer lyder under Integrations- och jämställdhetsdepartementet har fått flera nya ansvarsområden.

I regleringsbrevet för 2008 står det att Ungdomsstyrelsen förutom att vara expertmyndighet för ungdomsfrågor också ska fördela statsbidrag till frivilligorganisationer som arbetar för integration och motverkar diskriminering, jobbar för jämställdhet och företräder nationella minoriteter. Myndigheten har bland annat tagit över uppgifter från Integrationsverket och Socialstyrelsen.

Ungdomsstyrelsens huvudsakliga kunskapsområde är fortfarande ungdomsfrågor. Skillnaden är att myndigheten också fördelar bidrag till ett antal organisationer som inte företräder ungdomar.

Källor:
SOU 1992:54, Mer för mindre. Betänkande av Stuns-kommittén.
Utbildningsdep. 1969:12. Utredning och planering på ungdomsområdet.
Statens ungdomsråd. Årsredovisning 1992/93
Statens ungdomsråd. Årsredovisning 1993/94
Ungdomsstyrelsen. Årsredovisning 1994/95
SFS 1994:1389, Förordning med instruktion för Ungdomsstyrelsen