Brus nummer 5 2003
Att se unga som resurs eller problem. Att begränsa ungdomspolitiken till fritidsfrågor eller även ta in frågor om välfärd och makt. Det är de största skillnaderna i europeisk ungdomspolitik.
Mötet börjar med pinsam tystnad. Men snart är ungdomar och politiker inbegripna i ett häftigt meningsutbyte om Jönköpings framtid. Ändå är det med blandade känslor ungdomarna lämnar stadsbyggnadskontoret. »De sa ingen gång att de skulle ta med sig våra åsikter vidare«, säger Mattias, 18.
För att ungdomspolitiken inte ska bli tomma ord måste vuxenvärlden bestämma sig för om de unga ska socialiseras eller få inflytande. Och om vuxna tar unga på allvar måste det politiska systemet förändras enligt de ungas kritik. Det anser forskarna Elisabet Ljungberg och Thomas Öhlund.
I rapporten Villkorad självständighet intervjuas tio ordföranden i ungdomsorganisationer som har jobbat med att bli självständiga från sina moderorganisationer.
I folkomröstningen om EMU röstade en stor andel ungdomar nej till EMU.
Barnombudsmannens rapport
Stress i barns och ungas vardag (2003) ger en samlad bild av hur stress påverkar barns och ungdomars liv.
Utredningen Unga utanför visar att nästan 30 000 unga i åldern 16-24 år idag ofrivilligt står utanför skolan och arbetsmarknaden och de har heller ingen annan känd sysselsättning. De unga har stått utanför i två år.
Ibland funderar vi alla på om det vi jobbar med har någon betydelse, i verkligheten, utanför kontorsväggarna. Så även jag. Som de här volontärerna Ungdomsstyrelsen hjälper att komma ut i världen genom EU-programmet Ungdom. Läs Andreas Kjellqvists krönika.