Jag vill se Svensson som vilken Ibrahimovic som helst

Jag insåg plötsligt att det fanns en massa spelare med namn som Ibrahimovic, Bakircioglu, Shabaan. Spelare som jag kunde identifiera mig med på ett helt annat sätt än när de bara hette Svensson och Andersson.

Under alla mina år i Sverige har jag alltid haft ett självklart svar på den klassiska frågan om vilket lag jag skulle hålla på om Sverige mötte Turkiet i fotboll. Svaret var Turkiet såklart. Men för någon vecka sen efter att ha kollat på en fotbollslandskamp så kände jag att det inte var lika självklart längre.

Jag insåg plötsligt att det fanns en massa spelare med namn som Ibrahimovic, Bakircioglu, Shabaan. Spelare som jag kunde identifiera mig med på ett helt annat sätt än när de bara hette Svensson och Andersson. Det svenska landslaget har på något sätt satt fingret på hur dagens Sverige borde se ut, ett landslag som kämpar för ett gemensamt mål med en mångfald av individer, inte en mångfald av svenskar och ”invandrare”.

För att nå ett sådant samhälle måste alla medborgare utmana och uppdatera sin personlighet. Varje individ måste på något sätt vara med i sammanhang som ligger utanför deras vardag så att de kan utmana och brottas med sina fördomar. Ett verktyg för att lyckas med detta är EU-programmet Ung och Aktiv i Europa där ungdomar har möjlighet att träffa andra ungdomar i Europa.

När ungdomar åker ut i Europa får de veta mer om andra kulturer och de kan också få en direktupplevd förståelse för andra kulturer genom att deras fördomar och förutfattade meningar utmanas i den nya miljön.

För ungdomar med utländsk bakgrund kan det handla om att de får svara på frågor om svenska samhället. I Sverige får de mest frågor som handlar om deras ”icke-svenska” bakgrund. Men utanför Sverige får de chansen att beskriva hur de lever sitt liv i Sverige och de känner sig kanske för första gången som svensk, som en del i det svenska samhället.

För ungdomar med svensk bakgrund handlar det främst om att utmana sin personlighet och kanske inse att ens svenska vardag inte alltid är lösningen på allt.

Det är skapandet av liknande förståelsestrukturer som kommer att utveckla vår syn på det mångkulturella samhället men också synen på oss själva som individer i det svenska samhället. Det är när vi tillsammans har förstått att vi har ett gemensamt mål som vi kan sluta gruppera individer och istället se dem som vilken Svensson eller Ibrahimovic som helst.


Ihsan Kellecioglu
handläggare
Ungdomsstyrelsen

Ur Brus nr 4 2007