Arkiv
Unga mår överlag bra - men psykiska hälsan försämrad
Det finns både bra och dåliga nyheter i Ungdomsstyrelsens senaste rapport om ungas hälsa. De allra flesta svenska ungdomar uppger att de mår bra. Samtidigt är ungdomar den grupp där den psykiska hälsan har försämrats mest.
Nu är Fokus 07 här. En rapport som uteslutande handlar om hälsa och utsatthet bland ungdomar mellan 16 och 25 år. Så hur mår den gruppen i dag? Enligt Fokus 07 är det inte helt lätt att ge något snabbt och enkelt svar på den frågan. På ett sätt kan man säga att svenska ungdomar överlag mår ganska bra i dag.– När de själva får uppge hur de mår säger de flesta att de mår bra. Endast 5 procent uppger själva att de mår mycket dåligt, säger Lisa Modée, utredare på Ungdomsstyrelsen.
– Det här är naturligtvis ett dåligt tecken. Det tyder på att vårt samhälle inte främjar ungas hälsa på ett sätt som är önskvärt, säger Lisa Modée.
De undersökningar som ligger till grund för Fokus 07 visar också att de unga tjejerna mår betydligt sämre än sina jämnåriga killkompisar. När det gäller den psykiska hälsan mår tjejerna faktiskt sämst av samtliga åldersgrupper. Den exakta orsaken är dock svår att peka ut.
Stereotypa könsroller
– Någonstans så lever kanske inte killar och tjejer på lika villkor. Det är också en spegling av stereotypa könsroller – tjejer känner efter och pratar om sina problem och killar håller tyst om det som de känner. Och de unga kvinnor som lämnat skolan stressar upp sig mer än vad killarna gör över situationen på arbetsmarknaden.
En annan faktor som återkommande pekas ut som ett stressmoment är enligt Lisa Modée skolan.
Pressen att få bra betyg gör många av dagens unga oroliga och uppjagade. Stressen upplevs som lika stor oavsett vilken typ av gymnasieprogram man går.
– En förklaring kan kanske vara att eleverna numera får många slutbetyg per läsår. Man kan inte ha några svackor. Många upplever också de sista åren i högstadiet som jobbiga. Om man inte får bra betyg där kommer man kanske inte in på den gymnasielinje man vill.
Däremot spelar social bakgrund mindre roll än vad man kanske kan tro. Att föräldrarna har låg lön är i sig ingen säker indikation på att barnen i den familjen har problem med hälsan.
Bostadsort påverkar
Skillnaden finns mellan de familjer som lever på olika typer av försörjningsstöd och de som inte gör det. I de familjerna finns det ofta andra problem än de rent ekonomiska. Även var någonstans i landet man bor påverkar.
– Vi har sett att unga som växer upp i kommuner med hög avflyttning och hög arbetslöshet upplever att de har dålig självkänsla. De känner sig oroliga inför framtiden. Det finns också många utmaningar i storstadskommunerna där skillnaderna mellan olika stadsdelar kan vara stora.
Det finns naturligtvis ungdomar som mår riktigt dåligt också. De är ingen enhetlig grupp, utan deras ohälsa kan bero på många olika faktorer. Men en sak som förenar de allra flesta är att de har problem hemma av något slag. Rejäla sådana. Många gånger är det föräldrarna som är problemet för de här ungdomarna.
– Det kan vara bristande engagemang eller för stark kontroll. Antingen får de här ungdomarna för mycket ansvar eller inget ansvar alls. Samtidigt har de svagt förtroende för andra vuxna. Problemet är att de som alltså bäst skulle behöva stöd från vuxenvärlden litar minst på dem och har svårast att ta kontakt med olika instanser. De vet inte heller vart de ska vända sig.
Vuxna letar riskfaktorer
När samhället försöker hjälpa de här ungdomarna hamnar fokus ofta på de saker som anses vara riskfaktorer som rökning, alkohol och droger, osäkert sex, brott och så vidare.
Lisa Modée skulle gärna vilja vända på begreppen och sätta in ungas problem i ett större sammanhang. Ungas problem är dessutom ofta mer konkreta än vad vuxna tror.
Så istället för att bara fråga efter och koncentrera sig på de faktorer som verkar ha samband med ohälsa bör man också leta efter de faktorer som skapar en bra hälsa.
– Det vi har sett är att saker som till exempel närvarande föräldrar, en annan stödjande vuxen om föräldrarna inte fungerar, minst en vän utanför familjen, skolframgång och att ta hand om ett husdjur är sådant som kan bidra till att kompensera för andra problem.
Och det är just här samhället kommer in. Alla aktörer måste vara med i arbetet för att förbättra ungas situation och försöka få in så många skyddsfaktorer som möjligt i ungas liv.
Det kan handla om att erbjuda fritidsgårdar med generösa öppettider, många vuxna där ungdomar samlas eller möjlighet att få studie- och yrkesvägledning och stödundervisning i skolämnen man halkat efter i.
Hälsa som en stol
För att förtydliga resonemanget liknar Lisa Modée hälsa vid en stol där de fyra benen består av olika hälsofaktorer. Är alla fyra benen intakta är det inte svårt att sitta avslappnat och lugnt. Men tappar man ett ben eller om benen sitter löst blir det mycket svårare att sitta säkert. Det blir till slut nästan omöjligt att sitta kvar av egen kraft.
– Det går att kompensera för de där benen som har fallit bort. Men då måste vi inse att ungdomar inte bara finns i skolan och därför kan man inte bara ge skolan i uppdrag att lösa alla problem. Fler instanser måste vara involverade.
Avslutningsvis menar Lisa Modée att arbetet med ungdomars hälsa inte är ett ettårigt projekt utan måste präglas av mer långsiktighet. Och att vuxenvärlden slutar se på ungdomar som om de vore en alldeles speciell typ av människor med helt annorlunda behov och känslor än resten av samhället.
– Dessutom måste man komma ihåg att ungdomars problem ofta är sammansatta och att det därför ofta krävs olika typer av insatser. Men i dag är det väldigt uppdelat: de som ansvarar för sexualupplysning sitter på ett ställe, de som jobbar med alkoholfrågor på ett annat och de som ansvar för den psykiska hälsan på ett tredje. Men ofta hänger problemen ihop. Samverkan och helhetssyn är nödvändig för att ge unga det stöd de behöver, säger hon.
Text: Elisabet Wahl
Foto: My Hellsten
Ur Brus nr 4 2007
