Trendbrott: Unga alltmer positiva till invandrare

I dag är det mer okej att vara flykting. Det visar Ungdomsstyrelsens nya rapport Unga med attityd.

– En stor andel unga är födda utomlands eller har föräldrar med utländsk bakgrund. De reser mycket och har vänner från andra länder, säger Susanne Zander som är utredare på Ungdomsstyrelsen, i ett försök att förklara resultaten.

Ofta framhålls att Sverigedemokraterna rekryterar allt fler väljare bland ungdomar. Statistiskt sett är det unga män med arbetarbakgrund som går med. Ungdomar överlag däremot är mer positiva till flyktingar än tidigare.

År 1993 svarade 70 procent i 16–29-årsåldern att Sverige borde ta emot färre flyktingar. I dag är den siffran nere på 40 procent.

Susanne Zander går så långt att hon talar om ett trendbrott:
– Framförallt är det unga män som ryckt upp sig. På 14 år har de gått från att ha varit minst toleranta till att vara näst mest toleranta.

Enligt studien är fördomsfrihet delvis en klassfråga. De som har det tufft i samhället själva är mindre toleranta mot andra. Mest fördomsfria är unga kvinnor, sedan kommer unga män och till sist äldre kvinnor och män.

– Generellt sett förändras många attityder med åldern. Äldre människor är i regel mer intresserade av närpolitik eftersom de har erfarenhet av barn som går i skolan och ett eget boende. Det blir helt enkelt mer viktigt att hänga med i vad som händer på bostadsområdet och att påverka skolfrågor. Varken attityden till invandrare eller homosexuella tycks följa mönstret.

– Äldre har inte större erfarenhet på de här områdena, snarare är det tvärtom, säger Susanne Zander.

Ifrågasätter kärnfamiljen
Hela 70 procent av ungdomarna tycker att homosexuella ska ha rätt att gifta sig. Av de vuxna instämmer bara 50 procent. En majoritet av ungdomarna tycker också att homosexuella har lika goda förutsättningar som heterosexuella att vara bra föräldrar. Här svarar bara 44 procent av de äldre ja.

– Attityden har blivit mer positiv både bland unga och äldre. Det visar flera rapporter.

Susanne Zander tror att det kan bero på att många kändisar kommit ut ur garderoben och att det finns mer information.

– Homosexualitet är inte främmande. Man behöver inte sticka under stolen med det. Det man möter är man också mer positiv till.

Och det finns det faktiskt bevis på. Till exempel så är ungdomar som har många kompisar från andra länder mer toleranta mot flyktingar än andra.

Inställningen till flyktingar är svårare att mäta än attityden till homosexuella.

– Det kan handla om människor från 150 olika länder. Det går inte att tala om flyktingar eller invandrare som en grupp.

Svårtolkade resultat
Nyligen presenterade Manpower Work Life en utredning som visade att ungdomar är mer skeptiska till invandrare på jobbet än resten av befolkningen. Bara 41 procent av ungdomarna jämfört med 55 procent av befolkningen överlag tror att invandrare har ett positivt inflytande på arbetsplatsen.

Susanne Zander gör en annorlunda tolkning. Själv tycker hon inte att det är solklart att svara ja på om invandrare som grupp har ett positivt inflytande:
– Det är individuellt. De är som vilka medborgare som helst.

Mer än hälften av ungdomarna i 18–24-årsåldern tror inte heller att arbetsplatsen påverkas alls av att det finns invandrare där. Motsvarande siffra för ett tvärsnitt av befolkningen är 43 procent.

– Jag tolkar det mer som att äldre personer jobbar på arbetsplatser där det finns färre personer med utländsk bakgrund.

Många undersökningar
Det finns en uppsjö av attitydundersökningar. Varför ska man tro på Unga med attityd?

– Vi vill inte kränga något till en speciell målgrupp utan mäta ungas attityder.

Studien ska komplettera andra rapporter.

– Vi vet att många unga är arbetslösa. Är det ett problem? Ja, okej det är det eftersom de tycker det själva. Då har vi lärt oss något om hur unga tänker.

Unga med attityd är en av många studier som lämnas till regeringen för att hjälpa den att avgöra vilka ungdomspolitiska områden som ska prioriteras.

– Ett viktigt resultat är att de som har varit arbetslösa tycker det är viktigt med fast anställning. Och hälften av 16–29-åringarna har någon gång varit utan jobb.

Något annat som Susanne Zander tycker är slående är hur dålig hälsa och dåliga relationer till föräldrar och vänner hänger ihop med arbetslöshet och dålig ekonomi.

– Genom att förbättra ungdomars ekonomi och deras situation på arbetsmarknaden förbättras också deras hälsa och relationer. Det borde vara lönsamt eftersom de har så många år framför sig som skattebetalare.


Fakta:
För fjärde gången har 6000 unga fått frågor om attityder till arbete, boende, hälsa, utbildning, demokrati, inflytande och fritid. I studien finns också en jämförelsegrupp med 35–74-åringar som gör att det går att se generationsskillnader. Den första undersökningen gjordes 1993.

Text & foto: Emma Welander

Ur Brus nr 4 2007