Unga lever i sina egna världar

Populärkulturen har blivit normsättare i samhället. Unga skapar sina egna världar utifrån den och har svårt att ta in andra perspektiv och annan kunskap. Det ställer nya krav på lärare och fritidsledare. Det menar den tyske ungdomsforskaren Thomas Ziehe.

Gamla kollektiva värderingar, skolornas bildningsideal och finkulturen har förlorat i värde och är inte lika normgivande i samhället idag. Istället har populärkulturen blivit den ledande kulturen. Det har inneburit en stor medvetandeförändring hos de unga menar Thomas Ziehe, professor i pedagogik vid Hannovers universitet.

– Ungdomarna lever i en audiovisuell miljö och genom medier, film och musik skapar de sina egna inre världar med specifika intressen, säger han. De kan gå in i och ut ur sin parallella värld precis när de vill via till exempel sms och mp3-spelare.

Ungdomarna har en djup relation till sig själva och skolan måste motivera dem på ett helt annat sätt idag för att de ska vilja gå ut ur sina egna skapade världar och möta annan kunskap och andra perspektiv.

– Förut kunde lärare säga att det här och det här måste ni lära er för att bli vuxna, säger Thomas Ziehe. Men idag ifrågasätter ungdomarna i ännu högre grad än tidigare varför de ska lära sig om ämnen och företeelser som tidigare togs som självklara. Till exempel att läsa om Kafka eller att lära sig hur man skriver en essä.

Lärare som turistguider
Thomas Ziehe menar att eftersom populärkulturen är normgivande idag är det inte bildning som står högt i kurs och det är lättare för unga att välja bort den. Det som finns i ungdomarnas egen skapade värld är det som de upplever och förstår som viktigt. Däremot har de svårare att se någon mening med det som ligger utanför. Därför måste lärare förändra sin roll och bli mer som en turistguide som guidar eleverna ut i okänd terräng.

– Turistguiden skyller inte på turisten om denne inte vet något om till exempel pyramiderna, säger Thomas Ziehe.

Det är också viktigt att skapa mötesplatser i nya former där ungdomar kan möta andra ungdomar utanför den egna gruppen.

– Fritidsledarna måste vara inspirerade och vilja göra något nytt, säger Thomas Ziehe. Mötesplatserna ska ha struktur, regler och speciella arrangemang.

– Ungdomar idag hatar ostrukturerade situationer och behöver rutiner för att känna trygghet, fortsätter han. En snäll och strukturerad lärare är idealet.

Ungdomar behöver struktur
Det är alla val och möjligheter som finns i samhället idag som gör att ungdomar behöver mer struktur. Den större friheten att välja själv och skapa sitt eget liv är positivt menar Thomas Ziehe. Men pressen att välja rätt och att lyckas gör ungdomarna mer sårbara.

– Det här gör att unga idag är konstant självreflekterande, säger han. De är lite barnsliga i det att de har svårt att handskas med motgångar, till exempel om de inte lyckas uppnå sina drömmar.

Enligt Thomas Ziehe är 10–15 procent av de unga trötta på pluraliseringen av samhället och skulle kunna vända sig till en fundamentalistisk ledare. Men fortfarande är 85 procent av alla ungdomar för en liberal livsstil.

– Men pluraliseringen skrämmer en del ungdomar, säger han. De letar efter homogena grupper och har inte så mycket kontakt med andra grupper.

Här finns ett problem med integrationen i samhället säger Thomas Ziehe.

– Andra generationens invandrare ville leva som alla tyskar eller svenskar, fortsätter Thomas Ziehe. Men det finns tendenser till ”reethnification” bland den tredje generationen som innebär att man vill hitta sin identitet i den egna etniska gruppen.


Text: Anette Persson

Ur Brus nr 4 2007