Någonting är konstigt – det bor ju bara invandrare här

– Invandrare kan inte bli lika bra som ”svenskar” och svenskar” kommer alltid att få det bättre. Så säger de ungdomar som forskaren Nihad Bunar har intervjuat i socialt utsatta bostadsområden om sina möjligheter i framtiden.

Nihad Bunar, docent i sociologi vid Stockholms universitet, har intervjuat 113 ungdomar i socialt utsatta områden om deras syn på skolan, bostadsområdet och framtiden. På en föreläsning för cirka 100 deltagare från bland annat ungdomsorganisationer, fritidsgårdar och flyktingmottagningar berättade han om resultaten.

De ungdomar som har bytt från förortsskolan till en skola i innerstaden sa att de hade gjort det för att slippa att bli sammankopplade med det dåliga rykte och den låga status som man enligt dem får om man går i en skola i ett invandrartätt område.

– Deras föräldrar ville också att de skulle byta skola för att de ska lära sig svenska och få svenska värderingar och ett svenskt nätverk eftersom det är det som samhället efterfrågar, säger Nihad Bunar.

– Det finns en föreställning om någon sorts lagom blandning för integration, fortsätter han. Om det är för många invandrare i en skola till exempel drar det ned på skolans status och rykte. Cirka 30-35 procent invandrare är lagom men 40-45 procent är för många.

I intervjuerna kom det fram att de ungdomar som går kvar i förortsskolan trivdes med sitt område, kände sig trygga eftersom alla känner varandra, men sa att: ”Någonting är konstigt – det bor ju bara invandrare här”.

– De tyckte att det var tråkigt att det inte fanns så många ”svenskar” i bostadsområdet, säger Nihad Bunar. De var osäkra på om de pratar bra svenska eftersom de inte har svenskar att mäta sina språkkunskaper med och eftersom de alltid får höra att de måste lära sig att prata bra svenska. De ville också mäta sina värderingar med svenskar.

Vardagliga möten behövs
Överlag bar alla på en känsla av isolering och underlägsenhet gentemot jämnåriga svenskar. De tyckte också att svenskar ser ned på invandrare.

– Med vardagliga möten med svenskar skulle det inte bli sådana konsekvenser för självkänslan, säger Nihad Bunar. Det skulle också dämpa det negativa ryktet – att det är mer bråk i skolan för att det bara går invandrare där.

Samtidigt sa ungdomarna att det var bra att det bara var invandrare i området: ”om det var många svenskar här skulle de bara dissa oss”.

– Problemet är hur folk ser på dem som bor i området och på institutionerna i området, till exempel skolan, säger Nihad Bunar. Det är bristen på mötesplatser som skapar kategoriseringarna och som kan leda till sammandrabbningar. Lösningen är att samarbeta mer med varandra.

– Vi måste bryta ned de artificiella gränserna mellan vi och dem, fortsätter han. Om skolor och föreningar samarbetar kan man få bort fördomar, diskriminering och skapa ett rättvisare samhälle. Det skulle också återupprätta skolornas trovärdighet, fortsätter han.

– Etniska ungdomsorganisationer har också en roll i detta och de kan samarbeta med andra organisationer, avslutar Nihad Bunar. Det är också viktigt att samarbeta för att det är kul och inte bara i integrationsfrämjande syfte.


Text & foto: Anette Persson

Ur Brus nr 4 2007