Elever på yrkesprogram har låga kunskaper i demokrati

17 OKT 2007 | Elever på praktiska gymnasieprogram har ett svalt samhällsengagemang och låga kunskaper i samhällsfrågor. Elever på det naturvetenskapliga programmet har däremot bäst kunskaper om samhället och ett stort intresse för politik. Det visar Tiina Ekman i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

I avhandlingen Demokratisk kompetens. Om gymnasiet som demokratiskola undersöks 18-åriga gymnasisters inställning till aktivt medborgarskap.

– Målet att eleverna ska utvecklas till ansvarskännande medborgare som aktivt deltar i yrkes- och samhällsliv uppfylls endast i de högskoleförberedande programmen, säger forskaren Tiina Ekman.

Förutom grundläggande kunskaper om samhället och dess styrning ska skolan främja elevdemokrati och stärka elevers självförtroende.

– Men det räcker inte för att göra alla ungdomar aktiva när det gäller samhällsengagemang, säger Tiina Ekman.

Hon poängterar att barn från tidig ålder socialiseras enligt olika normer i sin uppväxtmiljö.

– Elever på det naturvetenskapliga programmet har bäst kunskaper om samhället och demokratin. De har ett brett intresse för politik, vilket återspeglas i medievanor och attityder till framtida politiskt deltagande, säger Tiina Ekman. Bland naturvetarna svarar 94 procent att de kommer att rösta i framtida val, 49 procent att de kommer att delta i fredliga demonstrationer och 14 procent är positivt inställda till partimedlemskap.

– Elever i yrkesinriktade program med mest pojkar (bygg-, el-, energi-, fordons- och industriprogrammen) har de lägsta demokratikunskaperna kombinerat med ett lågt politiskt intresse och lågt tilltro till politiker, säger Tiina Ekman. Endast 49 procent svarar att de kommer att rösta, medan hela 19 procent svarar att de kommer att delta i någon protestaktion, till exempel att blockera trafiken.

– En viktig förklaring till de stora skillnaderna i attityder till politiskt deltagande är individens demokratikunskaper, säger Tiina Ekman.

Men resultaten visar även att politiskt självförtroende är en viktig förklaring till de omfattande skillnaderna i unga kvinnors och mäns syn på sin medborgarroll. Unga kvinnor, framför allt på de yrkesinriktade programmen, har en mycket låg tilltro på sin egen politiska kompetens.

I kombination med låga demokratikunskaper leder detta till en passiv medborgarroll.

– Elevinflytande stärker i viss mån ungdomars politiska självförtroende, men huvudresultatet är att skolans viktigaste bidrag är att förmedla kunskaper i en positiv klassrumsmiljö. Dessvärre är det mycket ojämlikt fördelat bland dagens gymnasieelever, säger Tiina Ekman.