Integration på agendan

Den 1 juli i år fick Ungdomsstyrelsen ett nytt uppdrag: Att fördela statsbidrag till integrationsfrämjande verksamhet. Uppdraget låg tidigare på Integrationsverket som nu är nedlagt. Vi har ställt frågor om bidragen till handläggarna och till integrations– och ungdomsminister Nyamko Sabuni.

Handläggarna Omar Nur, Maria Sundbom Ressaissi och Khaled Assel:

Vad gör ni?
– Vi fördelar bidrag till verksamhet som främjar integration och motverkar diskriminering, säger Maria Sundbom Ressaissi. Det finns fyra olika bidrag med olika syften: Bidrag till riksorganisationer bildade på etnisk grund, Stöd till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering som man också kallar antidiskrimineringsbyråer, Stöd till verksamheter som bistår personer som vill lämna rasistiska grupperingar och Projektbidrag till organisationer.

Vilka kan få bidrag?
– Gemensamt är att det är ideella organisationer utan vinstintresse, säger Omar Nur.
– Riksorganisationer bildade på etnisk grund är ofta nationella förbund som Iranska riksförbundet eller etniska förbund som Kurdiska riksförbundet, säger Maria Sundbom Ressaissi.
– Stödet till verksamhet som förebygger diskriminering och stödet till avhopparverksamhet ges till den speciella verksamheten, vilken organisation som bedriver verksamheten är inte viktigt, fortsätter Sundbom Ressaissi.

Vad gör organisationerna?
– Riksorganisationer bildade på etnisk grund jobbar med ungdomsverksamhet, jämställdhet, modersmål, kultur- och fritidsaktiviteter, äldrefrågor, arbetsmarknadsprojekt och diskriminering, säger Maria Sundbom Ressaissi.
– Antidiskrimineringsbyråerna ger avgiftsfri rådgivning till enskilda individer och har också kurser och seminarier för kommuner, företag, polisen och andra lokala verksamheter, säger Omar Nur.
– Avhopparverksamheten ger individuellt stöd till personer som vill lämna rasistiska organisationer, säger Sundbom Ressaissi.

Hur bidrar stöden till integration?
– Om man blir stark som organisation kan det bli lättare att integreras i samhället, säger Maria Sundbom Ressaissi.
– Om man tycker att det är viktigt med kulturell och etnisk mångfald i samhället finns det ett värde i sig att stödja de etniska organisationerna och inte bara för att de ska främja integration. Annars bör även andra föreningar ha krav på sig att jobba med integration, säger Khaled Assel. Och majoritetsbefolkningen har också ansvar för integrationen men man glömmer ofta att påtala allas ansvar.
– I och med att antidiskrimineringsbyråerna är neutrala organisationer kan enskilda få stöd i att gå vidare också om de har blivit diskriminerade av kommuner eller myndigheter. Och ju fler fall som går till Diskrimineringsombudsmannen, DO, och som det skrivs om i pressen, desto större blir medvetenheten om diskriminering hos allmänheten, säger Khaled Assel.


Integrations– och ungdomsminister Nyamko Sabuni:

Varför har Ungdomsstyrelsen, som tidigare enbart har arbetat med ungdomsfrågor, fått i uppdrag att ge stöd till integrationsfrämjande verksamhet?
– Ungdomsstyrelsen har fördelat stöd till många olika typer av ungdomsorganisationer och -verksamheter. Det finns knappast någon annan myndighet som har samma bredd och erfarenhet av bidragsfördelning till föreningslivet som Ungdomsstyrelsen. Därför har Ungdomsstyrelsen väldigt bra grundkompetens på området och goda förutsättningar för att ta över hanteringen av bidrag även till andra målgrupper än ungdomar.

Kommer bidragen att få mer ungdomsfokus nu?
– Jag tror att organisationerna som jobbar med integration har mycket att lära av ungdomsorganisationerna, och vice versa. Jag hoppas därför att vi får mer erfarenhetsutbyte mellan olika typer av föreningsliv nu då samma myndighet hanterar stöden till dem. Men vi tänker inte ställa krav på att de som får stöd på integrationsområdet ska jobba mer ungdomsinriktat än hittills.

Regeringen ser just nu över bidragsreglerna för integrationsstöden. Vad blir den framtida inriktningen?
– Vi kommer att skapa enklare regler för stöden till organisationer på etnisk grund. Den tidigare detaljregleringen av verksamheten ska bort. Det ska också bli en ny bidragsordning för verksamheter som motverkar rasism och liknande former av intolerans. Alla organisationer som jobbar med dessa viktiga frågor ska kunna söka stöd på lika villkor och i konkurrens med varandra.

Hur bidrar statsbidragen till integrationsfrämjande verksamhet till integration i samhället?
– Att människor går samman och driver verksamheter som de själva tycker är viktiga är ett effektivt sätt att bryta utanförskap och skapa egenmakt. Möjligheter att delta och påverka är en viktig del i integrationen.


Text: Anette Persson
Foto: Anette Persson och Christián Serrano

Ur Brus nr 3 2007


Fakta:

Statligt stöd till riksorganisationer bildade på etnisk grund

• Ges för integrationsfrämjande verksamheter som berör språk, identitet och kultur eller främjar delaktighet och jämlika villkor i samhället.


• Förordningen för bidraget är under omprövning och en ny förväntas bli klar 1 juli 2008. Tills dess gäller tillfälliga övergångsregler.

Stöd till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering – antidiskrimineringsverksamhet

• Ges för att förebygga diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder och sexuell läggning.


• Diskriminering ska förebyggas genom avgiftsfri rådgivning och information till enskilda eller genom opinionsbildning, kurs- och seminarieverksamhet eller allmän information och rådgivning.

Stöd till verksamheter som bistår personer som vill lämna rasistiska och andra liknande grupperingar

• Verksamheten ska erbjuda individuellt stöd till enskilda och ge allmän information om möjligheten att få stöd att lämna rasistiska och andra liknande grupperingar.


• Förordningen är under omprövning och en förändring förväntas bli klar 1 juli 2008. Ungdomsstyrelsen ger endast stöd för första halvåret 2008.

Projektbidrag till organisationer

• Projektbidrag har tidigare getts till organisationer som främjar integration eller förebygger rasism och diskriminering.


• Förordningen är under omprövning och en ny förväntas bli klar 1 juli 2008. Innan dess fördelas inga bidrag. Ungdomsstyrelsen kan ta emot ansökningar någon gång under våren 2008.