Snabba slantar till unga idéer

– Vi skapade ett stipendium som är lätt att söka och där man inte behöver vara en förening eller organisation, säger Anne Lund som är samordnare på kulturförvaltningen och en av initiativtagarna till stipendiet i Stockholms stad.

Totalt delar de ut 600 000 kronor varje år. Ungdomarna kan söka tre fasta summor: 2 500, 5 000 eller 10 000 kronor. Summan är ett engångsbelopp som kan gå till alltifrån en fotoworkshop, en teaterföreställning till ett live.

Här kallas stipendiet för En snabb slant. Ungdomarna får besked inom några veckor och med lite pengar har unga människor kunnat åstadkomma stora saker. Men framgången har en baksida.

– Snabbslanten lämpar sig bättre för ungdomar som har självförtroende och som kan ta för sig. I vår typ av område har inte så många den initiativkraften. Från andra håll kommer ungdomar med färdiga idéer, säger Björn Gardarsson som jobbar som chef för Folkets Hus i förorten Rinkeby.

Många från innerstan
Och statistiken ger honom rätt. Åtminstone i Stockholmsområdet. De flesta av stipendiaterna kommer från innerstaden. Mest pengar har Södermalmsungdomarna fått men trots det så genomförs flest projekt på Norrmalm där Lava, Kulturhusets lokal för ungdomar, ligger. Under det första halvåret 2006 genomfördes 30 procent av projekten på Norrmalm och 27 procent på Söder. Därefter kommer förorterna Kista och Farsta.

– Vill man ha resultat i Rinkeby krävs mer projektledning så att ungdomarna kan få stöd, säger Björn Gardarsson.

Han refererar till en rapport som Centrum för folkhälsa gjort där det framgår att medlemskap i föreningar är mer sällsynt i förortsområden som Rinkeby än på andra ställen. Ungdomarna är helt enkelt mer ovana att arbeta i projekt och det visar sig i oklara idéer.

Anne Lund på kulturförvaltningen håller med om att det är viktigt att nå ungdomar utanför innerstaden. Hon säger att de jobbat hårt i invandrartäta stadsdelar som Rinkeby, Kista och Tensta för att nå andra än svenska medelklassungdomar. Att hitta kontakter och att bygga upp nya samarbeten är lättare sagt än gjort.

– Det är inte alltid som de som äger lokaler är positiva till ungdomar som arrangörer.

Kopplat till En snabb slant finns ett nätverk av handledare. Det kan vara alltifrån en fritidsledare eller en ungkulturproducent som är bra på film eller musik.

Handledarna finns där ungdomarna är, som på Fryshuset eller Lava. Anne Lund tror att just handledaren är avgörande för att nå ungdomar som inte skulle komma på tanken att söka stipendium själva.

Oavlönat arbete
Björn Gardarsson som själv har jobbat som handledare tycker att det är svårt att få tiden att gå ihop eftersom det är ett oavlönat arbete som man gör utöver det vanliga jobbet.

– Här räcker det inte att träffa ungdomarna tre gånger. Man måste kanske träffas tjugo gånger. Det är möjligt att de har tid med det på Lava men i Rinkeby funkar det inte.

Han tycker också att åldersgränsen för att söka stipendium borde ändras så att äldre ungdomar kan få stipendiet. I dagsläget kan bara 13-20-åringar söka.

– I våra områden kanske man måste vara lite äldre. Idealet vore om 23-24-åringar kunde få pengar. De står mitt emellan skolan och arbetslivet och behöver testa sina vingar och fundera över vägval i livet.

Just nu håller Björn Gardarsson på att starta en sådan verksamhet som han efterlyser i Rinkeby. Det är studieförbundet Studiefrämjandet och Ungdomens Hus som har tagit initiativet och fått pengar från Ungdomsstyrelsen. Tillsammans med Rinkeby Folkets Hus ska de bygga upp en projektverkstad där handledarna kan arbeta med ungdomarna under en längre period.

– Snabbslanten bygger på en jättefin tanke men det gäller att vara vaksam så inte bara de starka tar för sig.

Text: Emma Welander
Foto: Christián Serrano

Ur Brus nr 2 2007