Miljonregn över fritidsledare

Fritidsledare, fältassistenter, ungdomsledare, chefer och andra som arbetar med strategiskt ansvar för ungdomsverksamhet ska få kompetensutveckling. Pengarna kommer från Ungdomsstyrelsen inom satsningen Förebyggande och främjande ungdomsarbete i kultur- och fritidsområdet.

Utbildningarna sker både nationellt och regionalt. På den nationella nivån handlar det bland annat om kvalitetssäkring i verksamheten, ungas delaktighet och lokalt utvecklingsarbete. På den regionala nivån bestämmer regionen själva inriktning på kursen, som till exempel ungas datoranvändande, ungas livsvillkor och droger.

– Fritidsledarna vill också lära sig mer om konflikthantering, samtalsmetodik och dialog, säger fritidsledaren Eva Gunnarsson som har gjort en kartläggning om utbildningsbehovet i Jönköpings län.

Fritidsledarna behöver också bli stärkta i sin professionella yrkesroll menar Eva Gunnarsson. Att de inte är anställda på fritidsgården på grund av att de är vuxna utan för att de är professionella fritidsledare.

Eva Tallvid, chef för fritidsgårdarna i Jönköpings kommun, är inne på samma spår. Hon berättar att fritidsledare i regel har ett lågt självförtroende som yrkesgrupp. Det beror på att de flesta inte har akademisk utbildning. När de möter andra yrkesgrupper med annan utbildningsbakgrund som lärare och socialsekreterare kan fritidsledarna lätt känna det som att de hamnar i underläge och måste hävda sig.

– Men en sådan här utbildningssatsning lyfter hela gruppen, säger hon. Det är viktigt att fritidsledarna får en chans att själva formulera vad de gör i arbetet och ta fram verktyg som kan mäta effekten av verksamheten.

Idéer om marknadsföring
Utbildningen som precis har startat har redan fått effekt:
– Genom föreläsningen om ungas datoranvändande fick vi idéer om hur vi kan marknadsföra oss, säger Eva Tallvid. Till exempel kan vi använda mobiltelefonen för att nå ungdomarna med information om aktiviteter och vi kan också göra egna bloggar.

Sedan utbildningen försöker Jönköpings fritidsledare nå nya grupper av ungdomar genom att satsa på helgarrangemang. Ofta är det de mer resursstarka ungdomarna som tar initiativ till att arrangera till exempel festivaler.

- ”Stökiga” ungdomar kan åka snålskjuts på de mer duktiga ungdomarna som ordnar festivalerna, säger Eva Tallvid. Det finns arbetsuppgifter åt alla och de stökiga ungdomarna kan då få chans att pröva på olika uppgifter och upptäcka att de kan vara bra på något, till exempel ljussättning.

– Fritidsledarna kan också peppa de mindre resursstarka ungdomarna att vilja arrangera festivaler, fortsätter Eva Tallvid.

Men den största behållningen av utbildningen är kanske ändå att få träffa andra kolleger.
– Det är oerhört inspirerande att träffa andra som inte har likadana erfarenheter som man själv, säger Erik Nordh som arbetar som ungdomsassistent och arbetsledare i Obbola i Umeå kommun.

Han deltar i utbildningen i Västerbotten och träffar där kolleger från bland annat Skellefteå, Lycksele och Storuman. Erik Nordh berättar att han åker på kurs för att få idéer till att förändra verksamheten. Det är färre ungdomar som besöker fritidsgården idag och förändringar måste till.

– Gör vi rätt saker? Behöver vi fler verksamheter? Eller kanske har vi dem på fel tid? funderar Erik Nordh.

Krävs mycket av fritidsledarna
Det krävs mer av fritidsledarna idag menar han. Förr var ungdomsgruppen mer likformig både i värderingar och i val av aktiviteter. Nu sker förändringarna snabbt. Det gäller också att veta vad jobbet som fritidsledare går ut på. Själv är han på det klara med sin roll:

– Jag jobbar med att knyta kontakt med ungdomar för att fånga upp dem på ett naturligt sätt. Annars kan jag inte bara gå fram till ungdomar och till exempel säga att de inte får dricka.

Men det finns timanställda på fritidsgården som inte riktigt förstår vad de ska göra och inte förstår sitt uppdrag berättar Erik Nordh. De behöver också utbildning. Men det är svårt att skicka iväg dem på kurs och det kostar förstås pengar.

– I Skellefteå utbildar man dem själva och det kan ju vara en idé som vi kan titta på också, säger Erik Nordh.

Även i Jönköping sneglar man på gemensamma kurser.
– Vi har en lång historia av samverkan i Jönköpings kommun men inte ute i länet, säger Eva Tallvid. Men vi kommer själva att kunna samordna utbildningsinsatser i framtiden i hela länet.

Nivå på utbildningen
Inom branschen finns en ständig diskussion om fritidsledarutbildningen bör ligga kvar på folkhögskolenivå eller flyttas till högskolenivå. Men enligt Eva Tallvid finns inget antingen eller:

– De som har en akademisk utbildning behövs för att lyfta vissa frågor och de som är bra på att knyta relationer och ”ta” ungdomar behövs också. Man behöver inte vara akademiker för det senare.

Varför satsas det så lite på fritidsledare och varför satsas det nu?
– Det handlar om ekonomin, säger Erik Nordh. Det kostar för mycket att åka på kurs till Stockholm till exempel. Det går lättare om kursen är regional eller lokal och också om man får med sig cheferna. Det är ju de som sitter på stålarna.

– Jag tror att man nu har sett effekterna av hur vi jobbar som fritidsledare och på de ställen där man plockat bort fritidsgårdarna har man sett att det blir stökigt, säger Eva Tallvid.

– Föräldrar har mindre tid för sina barn och ungdomar idag, säger Eva Gunnarsson. Men ungdomars behov av vuxenkontakter är lika stort och då är fritidsledarna som ungdomarna möter på fritiden lika viktiga som lärarna.

Text: Anette Persson
Foto: Emma Welander, Matton

Ur Brus nr 2 2007