Individualisten agerar utanför politiska systemet

22 MAJ 2007 | Det nuvarande politiska systemet kommer inte att gå under när det är dags för de yngre generationerna att ta över. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

I den allmänna debatten framförs ibland uppfattningen att ungdomar inte vill delta och engagera sig politiskt. Men forskaren Susanne Johansson visar i sin avhandling att ungdomar inte är så annorlunda och inaktiva som många tror. Tvärtom är majoriteten av ungdomsgruppen politiskt aktiva.

Cirka 70 procent av ungdomarna i undersökningen har någon gång agerat politiskt som att skriva på en namninsamling eller demonstrera.

– Det är dags att ifrågasätta bilden av ungdomars politiska aktivitet. Resultaten visar att det är ungdomars värderingar som påverkar hur de väljer att delta, säger Susanne Johansson som forskar vid Förvaltningshögskolan och Centrum för forskning om offentlig sektor, Cefos, vid Göteborgs universitet.

Utanför det politiska systemet
Ungdomar med mer individualistiska värderingar deltar hellre i aktivitetsformer som går utanför det politiska systemet jämfört med ungdomar med mer traditionella värderingar.

– Det kan vara aktiviteter som inte har en så tydlig koppling till det politiska systemet som köpbojkotter och aktiviteter som tydligt vänder sig emot systemet som till exempel protester - ofta med våldsamma inslag, säger Susanne Johansson.

– Ungdomarna syns mycket vid protester men det är ingen som lyssnar. Man kan fråga sig om de mest vill synas eller påverka?, fortsätter hon.

En del ungdomar kombinerar också olika aktiviteter.
– Ungdomar som är medlemmar i ett politiskt parti kan också delta i olagliga aktiviteter. Man väljer olika typer av aktiviteter beroende på frågan, säger Johansson. Det viktigaste är att komma till tals men ungdomarna vet också att för att kunna påverka måste de gå via det politiska systemet, fortsätter hon.

De yngre traditionella
Susanne Johansson har sett att det är 20-25-åringarna som engagerar sig utanför systemet. 15-19-åringarna är däremot mer traditionella i sina värderingar och aktiviteter.

– De går i skolan och lär sig om hur det politiska systemet är uppbyggt medan 20-25-åringarna har lämnat skolan, ska hitta sig själva och kan förväntas välja egna sätt att påverka.

När ungdomarna blir 25 blir de återigen mer traditionella i sitt synsätt och agerande.

Susanne Johanssons utgångspunkt i avhandlingen är att den annorlunda ungdomsgruppen på lång sikt antas ge problem för det politiska systemet: Ungdomar som inte deltar eller ungdomar som deltar på fel sätt är ett potentiellt problem för demokratin.

– Men ungdomarna befinner sig inte på en annan planet, säger hon. De lever i samma samhälle som alla andra och de är intresserade av ungefär samma frågor som andra som till exempel skolan, äldreomsorgen och barnomsorgen.

Hon har också sett att cirka tjugo procent av ungdomsgruppen kan tänka sig att ha politiska förtroendeuppdrag. För övriga befolkningen är det cirka 15 procent som kan tänka sig det.


Fakta:
Avhandlingen baseras på medborgarundersökningar och främst på en särskild undersökning av 1900 ungdomar i åldern 15 till 29 år boende i Västra Götaland.

Text: Anette Persson