Ny kartläggning om hedersrelaterat våld

28 MARS 2007 | Cirka tio procent av gymnasieungdomarna i årskurs två får inte själva ta viktiga beslut om sin vardag och framtid och lever under begränsningar och bestraffningar av olika allvarlighetsgrad. Det visar Socialstyrelsens kartläggning om hedersrelaterat våld.

Ungefär 90 procent av gymnasieungdomarna verkar trivas mycket bra i sina familjer. Ungdomarna uppger att de har mycket stor frihet att själva bestämma vad de ska ha på sig, vilka kompisar de ska umgås med och vad de ska göra på sin fritid.

Samma sak gäller ifråga om utbildning, religion, politik och val av livspartner. Men det finns en liten grupp ungdomar som lever under oroväckande eller helt oacceptabla förhållanden.

Socialstyrelsen har haft ett regeringsuppdrag tillsammans med länsstyrelserna att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat hot och våld mot ungdomar från nära anhöriga.

Drygt 5 200 gymnasieungdomar i årskurs 2 har besvarat en enkät från Socialstyrelsen med frågor om bl.a. kränkande behandling, hot och våld från nära anhöriga.

Bortfallet ligger på 50 procent och därför måste resultaten av undersökningen tolkas med mycket stor försiktighet skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

De 5 200 ungdomarnas svar har räknats upp till riksnivå och speglar populationen ”årskurs 2”, som omfattar cirka 113 000 ungdomar, 54 000 flickor och 59 000 pojkar.

Utsatta för kränkande behandling
Mellan 25 och 30 procent av flickorna och nästan 25 procent av pojkarna har varit utsatta för kränkande behandling, hot och/eller våld av föräldrar eller någon annan vuxen i familjen åtminstone någon enstaka gång sedan de började i gymnasiet. På riksnivå innebär det ca 15 000 flickor och 14 000 pojkar, sammanlagt 29 000 ungdomar.

Ungefär 10 procent av ungdomarna eller 12 000 personer – lika många flickor som pojkar – verkar ha varit utsatta för kränkande behandling, hot och/eller våld vid upprepade tillfällen.

Undersökningen tyder på att ungefär 20 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna har utländsk bakgrund (båda föräldrarna är födda utanför Sverige/Norden).

Oro för att inte själva få välja sin partner
Omkring 4 procent av ungdomarna eller ca 4400 personer verkar vara oroliga för att någon vuxen i familjen ska bestämma vem de ska gifta sig med eller leva tillsammans med. Det handlar om 5 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna.

I denna grupp upplever flickorna sin frihet mer begränsad än pojkarna, framförallt när det gäller umgänge med det motsatta könet. Undersökningen visar att ungefär hälften av flickorna inte får ha killkompisar hemma hos sig och att ungefär tre fjärdedelar inte får sova över hos killkompisar.

Pojkarna verkar dock vara mer utsatta för kränkande behandling, hot och/eller våld i allvarliga former än flickorna.

Ungefär 40 procent av dessa ungdomar har svensk bakgrund (båda föräldrarna är födda i Sverige/ Norden) och drygt hälften har utländsk bakgrund (båda föräldrarna är födda utanför Sverige/Norden).

– Vad vi särskilt har fäst oss vid är att förhållandevis många pojkar verkar vara oroliga för att inte själva få välja sin livspartner och att många av dem ser ett samband mellan vad föräldrar eller andra vuxna i familjen har utsatt dem för och familjens anseende eller heder, säger projektledaren Marita Minell vid Socialstyrelsen.

Homo- och bisexuella ungdomar
Ungefär tre fjärdedelar av flickorna med svensk bakgrund tror att deras föräldrar utan problem skulle acceptera om de vore homosexuella eller bisexuella jämfört med drygt en fjärdedel av flickorna med utländsk bakgrund.

Pojkarna tycks inte uppfatta sina föräldrar som lika toleranta som flickorna gör. Pojkar med utländsk bakgrund tror att föräldrarna har en strängare syn, jämfört med pojkar med svensk bakgrund.

En liten grupp flickor och pojkar har svarat att deras sexuella läggning kan vara en förklaring till att de utsatts för kränkande behandling, hot, våld eller andra kontroll- och sanktionsåtgärder från föräldrar eller andra vuxna i familjen. Det motsvarar ungefär 800 flickor och 600 pojkar uppräknat till ”årskurs 2” Ungdomar med utländsk bakgrund är överrepresenterade i denna grupp.

Pojkarna uppger att de har varit utsatta i betydligt större utsträckning än flickorna.

– Vår undersökning ger mycket begränsad kunskap om i vilken utsträckning homo- och bisexuella ungdomar är utsatta för hedersrelaterat våld. Resultatet tyder dock på att förhållandevis många vid upprepade tillfällen har varit utsatta för något av det som räknas upp i frågan om kränkande behandling, hot och/eller våld. Det tycks framförallt gälla pojkarna, säger Marita Minell vid Socialstyrelsen.

Därför poängterar Socialstyrelsen att det behövs fortsatt forskning kring homo- och bisexuella ungdomars livssituation.

Få söker hjälp
Många av de ungdomar som upplever att de har behov av råd och stöd avstår av olika skäl från att söka hjälp.

Text: Anette Persson