Unga kan lättare få jobb efter ungdomsutbyten

Ungdomar blir mer motiverade att studera och mer attraktiva på arbetsmarknaden. Politiker hoppas locka till sig nya företag till orten och stoppa utflyttningen. Det är några av vinsterna och motiven för att arbeta med internationella ungdomsutbyten på hemmaplan.

Genom EU-programmet Ung och aktiv i Europa kan svenska ungdomsgrupper, kommuner, organisationer och ungdomsledare ansöka om bidrag för att träffa andra ungdomar i Europa, gå en utbildning, jobba som volontär eller ta emot volontärer i den egna kommunen. Programmet är nytt sedan årsskiftet och ersätter det gamla EU-programmet Ungdom.

Nu har Ungdomsstyrelsen gjort en utvärdering för att ta reda på vad internationellt ungdomssamarbete egentligen ger ungdomar och kommuner.

Större kontaktnät
För ungdomarna är vinsterna många. Deras kontaktnät utökas och det kan ge fler jobbmöjligheter i framtiden. De blir mer studiemotiverade och får också öva sig i språk och främst då engelska. De får bättre självkänsla och självinsikt. Några säger att de har fått en ny identitet och känner sig stolta över sin hembygd. Många blir mer engagerade i samhällsfrågor.

- Att få uppleva andra kulturer och se andra länder berikar både de som deltar i utbyten och vår egen verksamhet på hemmaplan, säger Johan Skoglund, verksamhetschef för Kultur och fritid i Lidköpings kommun. Att ungdomar har erfarenhet av mångkultur ger ett mervärde för kommunen, till exempel i integrationsarbetet.

- Det finns fler möjligheter i samhället idag, som att unga kan ta jobb i andra länder. De ungdomar som har varit på utbyten får kunskap som gör det lättare för dem att söka jobb eller utbildning, till exempel i andra länder, fortsätter Johan Skoglund.

- Det bygger också upp självförtroendet att själv få planera och genomföra ett utbyte och man kan se detta som en projektledarutbildning, säger han.

Motverka rasism
I utvärderingen studeras fyra kommuner och i två av dem har fritidsledare på fritidsgårdar använt internationella utbyten och volontärtjänst som ett sätt att motverka rasism. Projekten beskrivs som lyckade och man har kunnat omvända ungdomar som har haft öppet rasistiska åsikter.

Politiker och tjänstemän ser också internationellt ungdomssamarbete som en möjlighet att integrera personer med utländsk bakgrund men också marginaliserade ungdomar.

Det har till exempel varit bra för arbetslösa ungdomar att åka utomlands som volontärer, dels för att det har gjort dem mer anställningsbara, dels för att det har gett ungdomarna en möjlighet att bryta med gamla invanda roller på hemorten.

- I kommunerna har man dock överlag svårt att nå unga som inte är organiserade, säger utvärderaren Annelie Eriksson.

Stoppa utflyttning
Politiker hoppas också kunna vända utflyttningstrenden i kommunen genom internationellt ungdomssamarbete.

- Örnsköldsvik har förlorat tusentals jobb det senaste decenniet och är en utflyttningskommun, säger Annelie Eriksson. Där vill man stoppa utflyttningen, behålla en hög kompetensnivå och locka till sig nya företag till orten. Kommunledningen lyssnar på företagens önskemål – att det är bra att unga får lära sig språk och att de får erfarenheter utomlands.

Politikerna i Örnsköldsvik tror att en aktiv ungdomspolitik med internationella utbyten gör att ungdomarna trivs och vill stanna i kommunen eller flytta tillbaka.

- I år vände utflyttningstrenden för första gången, säger Annelie Eriksson. Men det är förstås svårt att spåra hur mycket det har med de internationella ungdomsutbytena att göra.

Även projektsamordnare och tjänstemän ser arbetet med ungdomssamarbete som ett sätt att locka till sig ny personal med annan kompetens eller behålla och utveckla kompetensen hos befintlig personal.

Se unga som resurs
Utvärderingen visar att nyckeln till framgång när man arbetar med internationella projekt är att se unga som resurs.

- Om kommunen gör det är man också villig att satsa resurser, både ekonomiskt och i arbetstid, säger Annelie Eriksson. I Karlstad finns en person som hjälper ungdomar med det administrativa, till exempel med att fylla i ansökan.

Det är inte bara ungdomar som behöver stöd utan också projektanordnarna. Ofta är de som arbetar med projekten eldsjälar och de arbetar ofta med projekten även på fritiden. Då kan det vara bra att få stöd i vissa administrativa frågor som till exempel redovisning.

Tydliga mål viktigt
- Det är tyvärr inte självklart att man ser unga som resurs, säger Eriksson. Eller att man ens ser internationella utbyten som ett bra verktyg att arbeta med och det beror på att man inte har haft en strategisk diskussion. Allmänt saknas det styrdokument i kommunerna med tydliga mål för verksamheten. Det behövs för att ge de involverade stöd och ramar för arbetet.

Det är också viktigt att sätta upp mål för att kunna visa på nyttan med arbetet inför nya chefer och ny personal.

Samarbete är en annan viktig ingrediens för att lyckas. Då handlar det om att använda de resurser, erfarenheter och kontaktnät som redan finns i kommunen.

- Vi behöver öka samverkan och bli bättre på att hjälpa varandra, säger Johan Skoglund. I det nya EU-programmet ingår samverkan mellan större regioner för att göra utbyten och det blir en utmaning för oss att samverka över kommungränserna. Vi kan inte ha internationella experter i varje kommun.


Text: Anette Persson
Foto: Matton

Ur Brus nr 1 2007