Arkiv
Fritid
Funktionshindrade + icke funktionshindrade = Alla vinner
I Lund skapas ett mänskligare samhälle. Alla vinner när personer med och utan funktionshinder deltar tillsammans i kommunens fritidsaktiviteter. Vinsterna är empati, förståelse och social kompetens.
Stadshallen i Lund. Jag ska träffa Bengt Persson som är samordnare i verksamheten Alla Vinner. Jag är lite sen och irrar runt men får syn på en man i ett rum längre bort. Han står och läser på en anslagstavla med ryggen emot mig. Han kanske vet var kultur- och fritidsförvaltningen är.
- Hej, säger jag.
Inget svar.
- Hej, ursäkta, säger jag lite högre.
Fortfarande inget svar. Konstigt.
Jag knackar på dörren och jag tror faktiskt att jag ropar hej en gång till, ännu lite högre.
Först då förstår jag att mannen är döv.
Jag känner mig dum men kanske är det ett tecken på hur ovanligt det är att möta personer med osynliga funktionshinder i vårt samhälle.
Och kanske är det inte så konstigt att jag möter mannen just i Lund där man jobbar med att skapa ett mänskligare samhälle.
Det är i alla fall så som deltagarna beskriver vinsterna med att inkludera alla i kommunens fritidsaktiviteter. Att alla vinner, både personer med och utan funktionshinder.
- Det ger empati, social kompetens och vidgade vyer, säger samordnaren Bengt Persson.
Enligt en rapport från Barnombudsmannen och Handikappförbundens samarbetsorgan i våras satsar bara varannan kommun på fritidsverksamheter för barn och ungdomar med funktionshinder.
En av de kommuner som Barnombudsmannen lyfter fram som ett gott exempel är Lund.
Sedan 2001 har kommunen arbetat medvetet med att öppna upp befintliga fritidsaktiviteter så att funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna kan delta tillsammans med icke funktionshindrade.
Arbetet började som ett projekt med finansiering från Allmänna arvsfonden. Sedan 2005 drivs verksamheten vidare som ordinarie verksamhet inom fritids- och kulturförvaltningen.
- Det som är nytt i vårt sätt att jobba är att vi går över gränserna mellan olika förvaltningar. Kärnan utgörs av fritids- och kulturförvaltningen, skolan och omsorgsförvaltningen med kanaler till andra organisationer som Handikapprådet. Det gäller att kunna ta till sig andras kompetenser, säger Bengt Persson.
- Vi har också skippat diagnosgränserna, fortsätter han. Det spelar ingen roll vilken typ av funktionshinder du har.
Arbetet började med att skapa nätverk mellan verksamheter ute på fältet. Föreningslivet, särskolan, kulturskolan och bibliotek men även assistenter och ledsagare till funktionshindrade kontaktades.
- Man måste lägga rör och ledningar mellan organisationer och på så sätt bygga stabila kontakter, säger Bengt. Enskilda individer kommer och går.
Funktionshindrade erbjöds sedan att prova på aktiviteter på skoltid och på så sätt nådde man många. Ledarna fick också utbildning om hur det är att leva med funktionshinder.
Responsen från föreningslivet har överlag varit mycket positiv berättar Bengt. En del föreningar var dock negativa i början och sa att de inte hade pengar, ledare, tid eller utrymme.
Men genom att pröva på att ta emot personer med funktionshinder var det många som blev förvånade över hur enkelt det var.
- Vi har en övertro på utbildning och information men ofta gäller det att våga kasta sig ut, säger Bengt. I praktiska möten sker något med folks attityder.
Ett femtiotal föreningar erbjuder nu aktiviteter för alla, bland annat teater, fotboll och ridning.
Men när vi kommer fram är inte ungdomarna där – det är för svårt för dem att komma hit i detta väder och att rida under de här förhållandena.
Istället blir det ett samtal runt köksbordet i ridhusägaren Lis-lott Anderssons hus. På plats är representanter från Omsorgs- och habiliteringsförvaltningen, särskolan, region Skåne och en ledare från judoklubben Lugi.
Samtalet kretsar kring fördelarna med att ha fritidsaktiviteter i blandade grupper.
- För de som har fysiska funktionshinder måste man ibland tänka ut nya lösningar, säger Kristina Strutz, judoledare. Det är kreativt och det utvecklar både sporten och mig själv och som ledare blir jag tydligare. Även icke funktionshindrade kan behöva lära in moment på andra sätt.
- När grupper är blandade kommer man ifrån konkurrensen och deltagarna gläds istället åt varandras framgångar, säger Lis-lott Andersson från Humlamadens ryttarförening. Det blir automatiskt en positiv attityd i gruppen så länge som ledarna är öppna till blandade grupper.
- När eleverna har samma aktiviteter börjar de umgås och de lär sig att se personen, istället för att se på de i särskolan som de som är handikappade, säger Ami Thulin, specialpedagog i särskolan.
Samtidigt är det viktigt att kommunen även erbjuder fritidsverksamheter enbart för personer med funktionshinder:
- Man får inte glömma att personer med funktionshinder har något som hindrar dem och om ungdomar kommer in i klubbar som inte har kunskap om deras funktionshinder kan förväntningarna på dem bli för höga, säger Åsa Olsson från Omsorgs- och habiliteringsförvaltningen. Man får tänka på att inte utsätta barn och ungdomar för misslyckanden gång på gång.
- Funktionshindrade vill också vara bäst och de måste få möjlighet att tävla med personer på samma nivå, säger Kristina Strutz.
En lösning kan vara att den funktionshindrade tränar i en blandad grupp och tävlar i en förening för enbart funktionshindrade.
- Föräldrar ställer andra krav av idag och vill att deras funktionshindrade barn ska kunna delta i aktiviteter tillsammans med icke funktionshindrade, säger Bengt Persson.
- Men många av de som sitter i beslutsfattande ställning är vana vid att funktionshindrade är på vårdhem och att samhället är segregerat, säger Kristina Strutz.
– Man måste formulera för politiker vad samhället vinner på inkludering, säger Bengt Persson. Jobbar man i ett projekt måste man bestämma sig för hur det ska se ut efter projekttiden och vi hade ett år på oss att förankra uppåt i hierarkin. Vi byggde också på med forskarrapporter.
Elisabeth Olanders är mamma till Elin som är lätt förståndshandikappad och som rider i en blandad grupp:
- Elin behöver en sporre för att utvecklas. När hon red i en grupp med funktionshindrade hände inget. Men det är viktigt att lägga upp aktiviteten på rätt nivå. För Elin handlar det om att man måste ge henne mer tid.
Oliver Alm Andersson har ett funktionshinder i form av inlärningssvårigheter och spelar fotboll med killar utan funktionshinder.
- Det fungerar bra. Jag har svårt att lära mig saker men min mamma har sagt det till min tränare så han ska tänka på det. Jag vill bli bättre på passningar, snabbare och tänka mer positivt.
Text: Anette Persson
Foto: Anette Persson och Bengt Persson
Ur Brus nr 4 2006
- Hej, säger jag.
Inget svar.
- Hej, ursäkta, säger jag lite högre.
Fortfarande inget svar. Konstigt.
Jag knackar på dörren och jag tror faktiskt att jag ropar hej en gång till, ännu lite högre.
Först då förstår jag att mannen är döv.
Jag känner mig dum men kanske är det ett tecken på hur ovanligt det är att möta personer med osynliga funktionshinder i vårt samhälle.
Och kanske är det inte så konstigt att jag möter mannen just i Lund där man jobbar med att skapa ett mänskligare samhälle.
Det är i alla fall så som deltagarna beskriver vinsterna med att inkludera alla i kommunens fritidsaktiviteter. Att alla vinner, både personer med och utan funktionshinder.
Mer förståelse
Att personer med funktionshinder vinner är kanske inte så svårt att tänka sig – de möter mer förståelse och får tillgång till fler fritidsaktiviteter. Men personer utan funktionshinder vinner också:- Det ger empati, social kompetens och vidgade vyer, säger samordnaren Bengt Persson.
Enligt en rapport från Barnombudsmannen och Handikappförbundens samarbetsorgan i våras satsar bara varannan kommun på fritidsverksamheter för barn och ungdomar med funktionshinder.
En av de kommuner som Barnombudsmannen lyfter fram som ett gott exempel är Lund.
Arbetet började som ett projekt med finansiering från Allmänna arvsfonden. Sedan 2005 drivs verksamheten vidare som ordinarie verksamhet inom fritids- och kulturförvaltningen.
- Det som är nytt i vårt sätt att jobba är att vi går över gränserna mellan olika förvaltningar. Kärnan utgörs av fritids- och kulturförvaltningen, skolan och omsorgsförvaltningen med kanaler till andra organisationer som Handikapprådet. Det gäller att kunna ta till sig andras kompetenser, säger Bengt Persson.
- Vi har också skippat diagnosgränserna, fortsätter han. Det spelar ingen roll vilken typ av funktionshinder du har.
Arbetet började med att skapa nätverk mellan verksamheter ute på fältet. Föreningslivet, särskolan, kulturskolan och bibliotek men även assistenter och ledsagare till funktionshindrade kontaktades.
- Man måste lägga rör och ledningar mellan organisationer och på så sätt bygga stabila kontakter, säger Bengt. Enskilda individer kommer och går.
”Provapå”-aktiviteter
När nätverken och samverkan var etablerad bjöds föreningslivet in till skolan för att berätta om sin verksamhet.Funktionshindrade erbjöds sedan att prova på aktiviteter på skoltid och på så sätt nådde man många. Ledarna fick också utbildning om hur det är att leva med funktionshinder.
Responsen från föreningslivet har överlag varit mycket positiv berättar Bengt. En del föreningar var dock negativa i början och sa att de inte hade pengar, ledare, tid eller utrymme.
Men genom att pröva på att ta emot personer med funktionshinder var det många som blev förvånade över hur enkelt det var.
- Vi har en övertro på utbildning och information men ofta gäller det att våga kasta sig ut, säger Bengt. I praktiska möten sker något med folks attityder.
Ett femtiotal föreningar erbjuder nu aktiviteter för alla, bland annat teater, fotboll och ridning.
Nya lösningar
Vi är på väg till Humlamadens ridskola i Veberöd, en bit utanför Lund. Vi kör genom skogen, det är mörkt och det spöregnar. På ridskolan ska jag träffa några ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar.Men när vi kommer fram är inte ungdomarna där – det är för svårt för dem att komma hit i detta väder och att rida under de här förhållandena.
Samtalet kretsar kring fördelarna med att ha fritidsaktiviteter i blandade grupper.
- För de som har fysiska funktionshinder måste man ibland tänka ut nya lösningar, säger Kristina Strutz, judoledare. Det är kreativt och det utvecklar både sporten och mig själv och som ledare blir jag tydligare. Även icke funktionshindrade kan behöva lära in moment på andra sätt.
- När grupper är blandade kommer man ifrån konkurrensen och deltagarna gläds istället åt varandras framgångar, säger Lis-lott Andersson från Humlamadens ryttarförening. Det blir automatiskt en positiv attityd i gruppen så länge som ledarna är öppna till blandade grupper.
- När eleverna har samma aktiviteter börjar de umgås och de lär sig att se personen, istället för att se på de i särskolan som de som är handikappade, säger Ami Thulin, specialpedagog i särskolan.
Samtidigt är det viktigt att kommunen även erbjuder fritidsverksamheter enbart för personer med funktionshinder:
- Man får inte glömma att personer med funktionshinder har något som hindrar dem och om ungdomar kommer in i klubbar som inte har kunskap om deras funktionshinder kan förväntningarna på dem bli för höga, säger Åsa Olsson från Omsorgs- och habiliteringsförvaltningen. Man får tänka på att inte utsätta barn och ungdomar för misslyckanden gång på gång.
- Funktionshindrade vill också vara bäst och de måste få möjlighet att tävla med personer på samma nivå, säger Kristina Strutz.
En lösning kan vara att den funktionshindrade tränar i en blandad grupp och tävlar i en förening för enbart funktionshindrade.
Krävs attitydförändring
Även om Lund har kommit långt med inkludering efterlyser de alla en ännu större attitydförändring i samhället.- Föräldrar ställer andra krav av idag och vill att deras funktionshindrade barn ska kunna delta i aktiviteter tillsammans med icke funktionshindrade, säger Bengt Persson.
- Men många av de som sitter i beslutsfattande ställning är vana vid att funktionshindrade är på vårdhem och att samhället är segregerat, säger Kristina Strutz.
– Man måste formulera för politiker vad samhället vinner på inkludering, säger Bengt Persson. Jobbar man i ett projekt måste man bestämma sig för hur det ska se ut efter projekttiden och vi hade ett år på oss att förankra uppåt i hierarkin. Vi byggde också på med forskarrapporter.
Elisabeth Olanders är mamma till Elin som är lätt förståndshandikappad och som rider i en blandad grupp:
- Elin behöver en sporre för att utvecklas. När hon red i en grupp med funktionshindrade hände inget. Men det är viktigt att lägga upp aktiviteten på rätt nivå. För Elin handlar det om att man måste ge henne mer tid.
Oliver Alm Andersson har ett funktionshinder i form av inlärningssvårigheter och spelar fotboll med killar utan funktionshinder.
- Det fungerar bra. Jag har svårt att lära mig saker men min mamma har sagt det till min tränare så han ska tänka på det. Jag vill bli bättre på passningar, snabbare och tänka mer positivt.
Text: Anette Persson
Foto: Anette Persson och Bengt Persson
Ur Brus nr 4 2006
