Kultur och fritid på olika villkor

Unga i glesbygd, unga med utländsk bakgrund, tjejer och äldre ungdomar är missnöjda med fritidsutbudet där de bor. Det visar Ungdomsstyrelsens nya rapport Fokus 06 om ungas kultur och fritid.

Rapporten bygger på enkätsvar från drygt 30 000 ungdomar i åldern 13-25 år samt intervjuer med ungdomar, tjänstemän och politiker. Svaren visar att en av tre ungdomar är missnöjda med fritidsutbudet där de bor.

Vad är det då ungdomarna saknar? För det första kan man säga att det varierar mycket mellan olika kommuner. Därför är det viktigt att kommunerna tar reda på vad just ungdomarna i deras kommun önskar.

Men generellt sett är det framförallt ungdoms- eller fritidsgårdar som unga vill ha eller förändringar i befintlig verksamhet.

Därefter önskar sig de unga allmänt mer att göra, café, allmänna mötesplatser, badhus, uteställen, diskotek/förändringar i befintlig verksamhet, skateboardanläggningar, shopping, dans och allmänna idrottsaktiviteter.

Skillnader mellan ungdomsgrupper

Killar saknar framförallt aktiviteter som har med motorsport att göra, datorspel (LAN) och internetcafé. Motsvarande för tjejer är café, dans och shopping.

Det skiljer sig även mellan ungdomar födda i Sverige och utrikes födda. Utrikes födda saknar framförallt basket, fotboll, kampsporter och fotbollsplaner för att kunna spontanidrotta.

Det har även betydelse var man bor. Unga i glesbygd vill i högre utsträckning än andra ha idrottsaktiviteter och i mindre utsträckning mötesplatser.

– Att ungdomarna vill ha idrottsaktiviteter kan bero på att man vill ha mer av det som redan finns och att idrottsplatser är mer lättillgängliga på grund av att det helt enkelt finns fler, säger Nils-Olof Zethrin, utredare på Ungdomsstyrelsen.

Ser man till ålder är det framförallt 17–18-åringarna som tycker att det finns för lite att göra.

– När ungdomarna börjar på gymnasiet växer missnöjet framförallt för att det inte finns mötesplatser, säger Lidija Kolouh, utredare på Ungdomsstyrelsen. De vill inte hänga på samma platser som "småglina" i grundskolan.

Äldre ungdomar blir utan

Utredarna har också sett att offentliga kultursatsningar missar 18–25-åringarna. Tanken är att unga ska möta kulturen via skolan och satsningarna riktas främst till grundskolans lägre årskurser.

– Kultursatsningar till äldre ungdomar utanför skolan kanaliseras genom till exempel studieförbunden. Men i de kommuner där sådana inte finns saknas den verksamheten helt, säger Nils-Olof Zethrin.


Även pengar spelar roll – i tätortskommuner med hög medelinkomst är ungdomar mer nöjda med fritidsutbudet. I rapporten visar det sig också att de ungdomar som är ganska inaktiva på sin fritid inte heller talar om vilka fritidsaktiviteter som de saknar.

–Det kan vara ett utryck för att de ungdomarna är missnöjda med livet i stort och de tillhör ofta den mest utsatta ungdomsgruppen som riskerar ett utanförskap, säger Lidija Kolouh. Kommunens satsningar missar dessa ungdomars behov.

Hur man ska nå de missnöjda och oengagerade ungdomarna har varken utredarna eller de kommunföreträdare de pratat med något svar på. Däremot är alla ense om att det är viktigt att nå dem.

Vad ska då kommuner tänka på för övrigt för att få ett bra fritidsutbud för alla ungdomar?

– Mångfald och differentiering. Det finns inte en enhetlig lösning utan det krävs lokal anpassning, säger Jonas Bromander, utredare på Ungdomsstyrelsen.

Viktigt med tydliga mål

Men utredarna har ändå sett några generella åtgärder som tycks fungera bra. En är att kommuner som har tydliga mål med sina fritids- och kultursatsningar även har aktiviteter som attraherar unga.

Ofta leder engagemanget i dessa populära satsningar till andra satsningar. I Lidköping till exempel har en kommunal tidning för unga utvecklats till en länstidning. Dessa mersatsningar kan i sin tur skapa andra positiva värden i samhället. Det kan till exempel leda till att unga får ökat inflytande och till personlig utveckling.

– Man måste utgå från ungas idéer och initiativ och ge dem inflytande över aktiviteterna. Det
är också viktigt att fråga ungdomarna hur de vill påverka, säger Lidija Kolouh.

En annan lyckad åtgärd är samverkan inom kommunen eller mellan kommuner. Det kan ge vinster framförallt i form av erfarenhetsutbyte.

Det blir också vanligare med samverkan kring ungas mötesplatser. Kommunen, ideella föreningar, företag, studieförbund och skolan kan dela på ägande, drift och verksamhet.

– Om Ungdomens hus drivs i föreningsform kan föreningar söka bidrag från bland annat Ungdomsstyrelsen och EU, säger Lidija Kolouh. Men man får se upp så att de andra aktörernas satsningar inte ersätter kommunens. Till exempel så att inte ideella ledare ersätter kommunalt anställda fritidsledare, utan de bör komplettera varandra.

Positivt med en ”påse pengar”

Att kommunen har en ”påse pengar” som ungdomar kan söka bidrag ur för fritidsaktiviteter och att de får ett snabbt svar på ansökan är en annan framgångsrik åtgärd.
– Men man måste se över vilka ungdomar som tar del av dessa pengar. Risken finns att kommunen inte får med de ungdomar som både är missnöjda och som saknar förmåga att uttrycka vad de vill göra, säger Jonas Bromander.

Fokus 06 visar också att ungdomar överlag hellre vill göra något själva på sin fritid än att bara konsumera. De gillar sammanhang som bygger på personliga relationer och en stor andel vill lära sig saker på fritiden. Det är troligtvis därför som idrotten är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna.

– Hälften av ungdomarna upp till 18 år är sysselsatta inom idrotten och det är en väldigt stor andel, säger Nils-Olof Zethrin.

Varför ska då stat och kommuner egentligen satsa på kultur och fritid?

– Fritiden ger social kompetens som är väldigt viktigt i vårt samhälle. När man lär sig saker växer man som människa. Och så är det kul, säger Lidija Kolouh.

Text: Anette Persson
Foto: Christián Serrano

Ur Brus n4 2006