Ungdomstid
Det var då jag fick en hjärna
När jag var ung fanns det bara en tv-kanal. Skolan ägde den enda videoapparaten i byn. Det gjorde att vi hade mer tid för samtal och spontana aktiviteter.
Namn: Mikael Niemi
Yrke: Författare
Född: 1959
Vad innebar det för dig att gå från barn till ungdomstid?
– Oj. Jag citerar Lars Gustafsson: ”Det var då jag fick en hjärna”. Som tonåring börjar man reflektera över allt ifrån kläder till politiska och existentiella ställningstaganden. Det är också en tid av frigörelse från föräldrarna.
Tror du att livet för dagens unga skiljer sig från när du var ung?
– Ja, det tror jag. Min ungdomstid var fortfarande auktoritär med en vuxenvärld som styrde. Idag tror jag att unga respekteras mer som individer. Men samtidigt tror jag att vuxna förväntar sig att unga ska ha tydliga åsikter och frågan är väl om man som ung alltid har alla färdiga svar.
– Den enorma medieexplosionen i vår tid är en annan skillnad. När jag var ung fanns det bara en tv-kanal. Skolan ägde den enda videoapparaten i byn. Det gjorde att vi hade mer tid för samtal och spontana aktiviteter. Idag får jag känslan av att man sitter mer hemma för sig själv.
Vilka utmaningar tror du att nästa generation unga kommer att brottas med?
– Hälsofrågor som fetma och kost. Chips, godis och läsk är lättillgängligt och billigt – men också farligt vanebildande. På min tid fick man åka ända till Luleå för att äta pommes frites. Jag minns hur jävla gott jag tyckte att det var!
– Men den viktigaste utmaningen är hur unga ska handskas med den ökande stressen. Jag kan känna mig beklämd över hur världen tränger sig på, det finns en stor oro bland unga för växthuseffekten och annat. Där har vuxenvärlden ett ansvar att vara en motvikt till allt elände och visa att livet också är roligt och meningsfullt!
Intervju: Claudia Torres
Foto: Dan Norrå/Conatum
Ur Brus nr 4 2006
Yrke: Författare
Född: 1959
Vad innebar det för dig att gå från barn till ungdomstid?
– Oj. Jag citerar Lars Gustafsson: ”Det var då jag fick en hjärna”. Som tonåring börjar man reflektera över allt ifrån kläder till politiska och existentiella ställningstaganden. Det är också en tid av frigörelse från föräldrarna.
Tror du att livet för dagens unga skiljer sig från när du var ung?
– Ja, det tror jag. Min ungdomstid var fortfarande auktoritär med en vuxenvärld som styrde. Idag tror jag att unga respekteras mer som individer. Men samtidigt tror jag att vuxna förväntar sig att unga ska ha tydliga åsikter och frågan är väl om man som ung alltid har alla färdiga svar.
– Den enorma medieexplosionen i vår tid är en annan skillnad. När jag var ung fanns det bara en tv-kanal. Skolan ägde den enda videoapparaten i byn. Det gjorde att vi hade mer tid för samtal och spontana aktiviteter. Idag får jag känslan av att man sitter mer hemma för sig själv.
Vilka utmaningar tror du att nästa generation unga kommer att brottas med?
– Hälsofrågor som fetma och kost. Chips, godis och läsk är lättillgängligt och billigt – men också farligt vanebildande. På min tid fick man åka ända till Luleå för att äta pommes frites. Jag minns hur jävla gott jag tyckte att det var!
– Men den viktigaste utmaningen är hur unga ska handskas med den ökande stressen. Jag kan känna mig beklämd över hur världen tränger sig på, det finns en stor oro bland unga för växthuseffekten och annat. Där har vuxenvärlden ett ansvar att vara en motvikt till allt elände och visa att livet också är roligt och meningsfullt!
Intervju: Claudia Torres
Foto: Dan Norrå/Conatum
Ur Brus nr 4 2006
Mikael Niemi började skriva noveller och dikter i femtonårsåldern. Det stora genombrottet kom med romanen Populärmusik från Vittula som är en humoristisk skildring av livet i Pajala under uppväxten på 1960- och 70-talet. Mikael Niemi är nu aktuell med den nya romanen Mannen som dog som en lax.

