Till förstasidan
textstorlek


.
Brus ges ut av Ungdomsstyrelsen. Klicka för att gå till Ungdomsstyrelsens webbplats (Öppnas i nytt fönster)
ARTIKEL | krönikor
Barbro Kristiansson, handläggare, Ungdomsstyrelsen

Social kontroll eller goda relationer

Vad är det egentligen som driver yrkesarbetande och ideella krafter till att engagera sig i ungdomsfrågor?

Anledningarna till det kan förstås vara skiftande. Det kan vara ett sätt att få egen bekräftelse på att vara behövd och omtyckt, att få ge utlopp för egna fritidsintressen eller att få gottgöra en egen trasslig uppväxt. Det kan också vara ett allmänt socialt eller politiskt engagemang som driver.

Oavsett anledning till intresset är det viktigt att man är på det klara med vilka mål som förväntas bli uppfyllda i det arbete man bedriver.

Mitt sociala engagemang har lett till att jag har arbetat med ungdomsfrågor på alla nivåer inom den kommunala sektorn. Sedan i våras arbetar jag med satsningen Förebyggande och främjande ungdomsverksamhet på Ungdomsstyrelsen. I det arbetet har jag fått vrida och vända på begreppen förebyggande och främjande.

Men spelar det egentligen någon roll vilket arbetssätt man använder sig av? Är det inte ungefär samma sak? Min uppfattning är att förebyggande och främjande ungdomsverksamhet går hand i hand och kompletterar varandra.

I det förebyggande arbetet utgår jag till exempel från att en grupp ungdomar riskerar att använda droger eller bli kriminella. För att förhindra detta måste olika åtgärder till för att minska riskerna för detta. Det kan handla om att minska tillgången till droger eller möjligheten att begå kriminella handlingar. Nätverk kan byggas upp kring ungdomsgruppen för att öka den sociala kontrollen.

Om man har samma ungdomsgrupp och i stället utgår från ett främjande perspektiv, kan arbetssätten se lite annorlunda ut. Då kan man i stället försöka fånga upp vilka intressen ungdomsgruppen har, ta reda på ungdomarnas värderingar och utifrån det skapa goda relationer och därigenom leda in dem på ett annat spår.

Det handlar om ett förhållningssätt i arbetet och det kan användas oavsett om det handlar om ungdomar i riskzon eller ej. Den egna drivkraften och vilket uppdrag man har inverkar på val av arbetssätt, men det är målet att unga ska ha verklig tillgång till makt och välfärd som är det väsentliga.

Barbro Kristiansson
Handläggare
Ungdomsstyrelsen

Ur Brus nr 4 2006