Livets alla val stressar ungdomar

Den psykiska ohälsan bland ungdomar – oro, sömnsvårigheter, ont i magen, att känna sig nere – har fördubblats eller tredubblats sedan slutet av 1980-talet. Det visar den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa.

Enligt utredningen finns det två huvudorsaker till ökningen – omställningen av arbetsmarknaden på 1990-talet då 300 000 jobb för ungdomar försvann samt det moderna samhällets enorma valmöjligheter och information att ta ställning till.

– Ansvaret för mitt liv är mitt eget och om jag väljer fel är det mitt fel, säger Sven Bremberg som har lett utredningen.

Att välja ”rätt” blir därför enormt viktigt, och stressande. Kanske är det dags att vrida klockan tillbaka och begränsa antalet val.

– Att välja el- eller telefonbolag gör väl inte så många lyckligare men att välja jobb och utbildning är något vi strävat efter och att begränsa valen går på tvärsen emot idén om välfärdsökning, säger Sven Bremberg. Men en och annan åtgärd som att begränsa antalet valmöjligheter till gymnasieskolan kan man kanske tänka sig.

Hantera situationen

Han menar att trots stressen och oron är det värdefulla i att välja så uppskattat och inbyggt i samhället så istället för reglering gäller det att lära sig att hantera situationen.

– Skolan behöver komma ikapp och förbereda ungdomarna till dagens samhälle, säger Bremberg. Det finns ett antal pedagogiska metoder som utvecklar förmågan att lösa problem och att bli klar över sina egna känslor. Det skyddar mot psykisk ohälsa.

Enligt Bremberg kan det också räcka med att skolan har tydliga mål och att eleverna får feedback för sitt arbete. Det ökar självkänslan.

En annan åtgärd som han talar sig varm för är att upprätta offentliga datasystem över skolors arbetsmiljö, betygsresultat, elevers upplevelser av skolmiljön etc.

– En offentlig genomskinlighet brukar skapa aktivitet, säger Bremberg. Om det till exempel visar sig att det i en skola finns många deprimerade tjejer och det offentliggörs – ja, då blir det tryck på skolan att göra något.

Annars riskerar negativa skolresultat att stanna i skolledningen. Man kan också använda det offentliga dataregistret till att se hur andra skolor gör.

Databas med bevisade metoder

Han efterlyser också en instans som ska ha till uppgift att sammanställa forskning om olika pedagogiska metoder. Istället för att hitta på och använda egna metoder bör skolor ha tillgång till en databas med metoder som i utvärderingar visat sig ha en bevisat bra effekt.

Bremberg jämför med sjukvården:
– Det vore absurt om varje läkare skulle hitta på en egen metod för att bota diabetes.
Men det är vad som händer i skolans värld anser han.

Dessutom bör nationella mätningar av ungas psykiska hälsa göras kontinuerligt.

Den andra huvudorsaken till att unga mår psykiskt dåligt är att de inte kommer in på arbetsmarknaden.

– Omställningen av arbetsmarknaden på 1990-talet var mest drastisk i Sverige, säger Bremberg. I Tyskland förtidspensionerades folk för att ge plats åt ungdomar på arbetsmarknaden.

– Men i Sverige har ungdomarna fått ta smällen – de måste studera längre – och det är billigare att låta ungdomar leva på studiemedel än att förtidspensionera folk. Men det är också bra med studier, unga behöver kvalificera sig mer, fortsätter han.

Bremberg anser att kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning måste bli starkare. Dessutom måste ungdomarna få bättre studievägledning.

Lockande teori

Aleksander Perski, forskare vid stressmottagningen på Karolinska institutet, anser att Brembergs teori om de många valen som en orsak till den psykiska ohälsan är en intressant och lockande teori men att studierna som utredningen baseras på inte visar detta.

Själv har han gjort en enkätundersökning i Stockholms gymnasier som visar att 30 procent av eleverna har symptom på stress och utmattning. I den urskiljdes två fenomen och grupper:

– Killarna var för aktiva, de gjorde mer än de orkade och de sov framförallt för lite och fick ingen återhämtning ens på helgen, säger Perski. Tjejerna som var den större gruppen hade en prestationsbaserad självkänsla. Både deras identifikation och självkänsla hänger på hur de presterar och bedöms av andra. De är också aktiva, gör läxor, bantar, har ont i magen, ont i huvudet och sömnproblem.

– Tjejerna har svårt att komma fram i samhället och hävda sig och därför måste de anstränga sig mer, fortsätter Perski. Det behövs riktade åtgärder inom skolan. Det kan vara så enkelt som att lära ungdomar att de behöver sova, hur man studerar och tidsplanering.

Även Perski anser att en stor orsak till psykisk ohälsa är arbetslöshet och att en stor grupp unga fick ta smällen på 1990-talet.

– En annan orsak är att tillgången till sprit och konsumtionen har ökat mycket bland ungdomar, säger han.

Det är också svårt att få hjälp och enligt Perski finns det en stor underbemanning inom psykiatrin. Han anser att vi lever i ett tufft samhälle som kräver kognitiva förmågor, bland annat problemlösning, beslutsfattande och hantering av information och emotionell och social kompetens.

På frågan om individerna eller samhället bör förändras svarar han:
– Vi bygger ett 2/3-delssamhälle där 1/3-del inte får plats. Acceptansen för denna samhällsmodell bör ifrågasättas, framförallt hos de som redan har det bra. Vi måste återuppliva gamla tankar inom socialdemokratin om att alla ska ha samma möjligheter i livet. Idag finns det ingen som ifrågasätter marknadsekonomin. De unga och kvinnorna betalar priset.

Text: Anette Persson

Ur Brus nr 3 2006