En praktisk lektion i samhällskunskap

Före valet träffade jag en grupp gymnasieelever som var oerhört besvikna på sin rektor. Ett så kallat främlingsfientligt parti med mandat i kommunfullmäktige var inbjudet att medverka i en debatt på skolan. Skolan utsattes då för hot, varpå rektorn ställde in debatten

Under ett halvår har jag haft förmånen att arbeta med Skolval2006. Ja, jag skriver förmån. Det har varit en lärorik och spännande resa.

Intresset för att delta i skolvalet har varit stort. 1 550 skolor med över 600 000 elever anmälde sig. Det innebär att minst 80 procent av landets högstadie- och gymnasieelever haft möjlighet att rösta. Imponerande.

Före valet träffade jag en grupp gymnasieelever som var oerhört besvikna på sin rektor. Ett så kallat främlingsfientligt parti med mandat i kommunfullmäktige var inbjudet att medverka i en debatt på skolan. Skolan utsattes då för hot, varpå rektorn ställde in debatten.

Eleverna gick därmed miste om en kunskap som de ville ha för att kunna orientera sig politiskt. Vad skadar demokratin mest? Att representanter från extremhögern tillåts yttra sig eller att en politisk debatt ställs in på grund av hot? Mitt svar är givet. Hotar gör den som saknar argument.

Skolvalet är ett låtsasval, men bör tas på allvar och behandlas med respekt. Dels för det engagemang som finns bland ungdomar, dels för att valdeltagandet är högt. Dessutom brukar det finnas påtagliga likheter mellan skolval och riksdagsval.

År 2002 gjorde Folkpartiet starkt ifrån sig i båda valen, i år var det Moderaternas tur. Partiet fick drygt 26 procent i såväl riksdagsval som skolval. För socialdemokratin har det gått relativt dåligt i de tre senaste skolvalen, men det uppvägs av höga siffror för vänstern och Miljöpartiet.

År 2006 var skillnaden mellan blocken cirka två procentenheter, både i skolvalet och i riksdagsvalet. En tillfällighet? Jag tror inte det.

Skolvalet tar tempen på de stämningar och strömningar som finns bland unga människor. Om skolvalresultatet hade gällt som resultat i riksdagsvalet hade Piratpartiet och Sverigedemokraterna nått över fyra procent.

Piratpartiet kom från ingenstans och blev i skolvalet större än Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna ökade från 2,4 till 4,3 procent. En framgång förstås, men en måttlig sådan jämfört med Piratpartiets.

Jag är inte statsvetare, men min gissning är att ungdomar röstar på partier som de upplever som tydliga. De som tycker det är för svårt att välja röstar blankt – drygt nio procent i årets skolval valde att göra så.

Lennart Nylund
handläggare
Ungdomsstyrelsen

Ur Brus nr 3 2006