Vanligare att unga får spelproblem än vuxna

12 JULI 2006 | Unga har mer problem med spelande än vuxna trots att de spelar mindre och spenderar mindre pengar på penningspel än vuxna. Det visar en rapport från Statens folkhälsoinstitut.

Cirka 5 procent av 15–17-åringarna har problem med sitt spelande medan motsvarande siffra för vuxna är 2 procent. Siffrorna gäller för år 1999. Varför risken att få spelproblem är större för ungdomar vet man inte.

Kunskapssammanställningen »Spel om pengar bland unga« visar också att det är högre risk att killar får spelproblem. Två till fem gånger fler killar än tjejer har problem.

Tjejer börjar spela senare och de spelar inte så ofta. De spelar också för mindre pengar och under kortare tid än vad killar gör. Tjejerna väljer också oftare att spela på spel som inte anses riskabla som till exempel lotter, medan killar hellre spelar på snabba spel som sportvadslagning eller spelautomater. Eftrsom killar spelar betydligt mer och väljer mer riskabla spel är det inte konstigt att en större andel av pojkarna har spelproblem.

Flera riskfaktorer

Riskfaktorer för att utveckla ett spelberoende är att killar i barn och tonåren har ett impusivt beteende, att ha vänner som spelar, att föräldrar introducerar sina barn till spel och att föräldrarna spelar mycket.

Ungdomar med spelproblem har svårt att skilja på verklighet och »önskedröm« när de spelar. Istället för att slumpen styr spelet tror de att de kan styra spelet genom sin egen tur, lyckonummer eller skicklighet. Drömmar om lättförtjänta pengar styr också. Många flyr också in i spel när de har det svårt i livet.

Rapporten visar att ungdomar som har problem med sitt spelande ofta även har andra problem som depression och ångeststörningar, kriminalitet och missbruk av alkohol eller droger.

För många som har fastnat i ett spelberoende handlar spelandet om att vinna pengar så att de kan betala tillbaka skulder. När skulderna istället växer spelar de ännu mer och flera begår brott för att finansiera sitt spelande. Några var kriminella redan tidigare medan andra började sitt kriminella beteende som en följd av spelandet.

En del ungdomar som har problem med spel om pengar spelar också dator- och/eller TV-spel i högre utsträckning än andra ungdomar och även i detta spelande har de svårt att sätta gränser.

Föreslagna insatser

Det finns lite forskning om behandling av spelberoende ungdomar. Men utifrån det man ändå vet föreslår Statens folkhälsoinstitut dessa insatser för att motverka spelberoende:

• Man behöver informera ungdomar, föräldrar och andra vuxna om att unga kan ha problem med spel och hur man känner igen problemen, samt vart de kan vända sig för att ungdomarns ska få behandling.
• Att motivationshöjande inslag bör inkluderas i behandlingen utifrån ungas egen vilja till förändring.
• Att ungdomar med spelproblem ofta har andra problem som också måste behandlas. Till exempel bör behandling för depression, ångeststörningar, kriminella beteenden och missbruk ske parallellt.
• Bidra till att utveckla kunskapsbaserad behandling inom öppenvården genom psykiatrins, beroendevårdens och socialtjänstens försorg.
• Stödja forskningsprojekt inom området.

Text: Anette Persson

Fotnot:

1. Rapporten tar endast upp spel där man satsar och kan vinna pengar och där slumpen påverkar utfallet. Alla andra typer av spel är exkluderade, så som rollspel, datorspel, flipper och TV-spel.

2. Världshälsoorganisationen, WHO definierar spelberoende på följande sätt:

• Spelandet har lett till negativa konsekvenser. Under minst ett år har personen haft två eller fler episoder av spelande som lett till ekonomisk förlust, personliga bekymmer och att det vardagliga livet har påverkats.
• Kontrollförlust. Personen själv har en intensiv önskan om att spela som är svår att kontrollera och kan inte sluta spela trots viljeansträngning.
• Upptagenhet. Personen i fråga är upptagen med tankar eller föreställningar om att spela eller omständigheter kring spelandet.