Skolvalet bör riktas mot ”oengagerade” elever

I höst kan högstadie- och gymnasieelever rösta i skolvalet som hålls den 11–15 september. Skolvalet ingår i regeringens satsning Delaktiga Sverige och syftet är att ”öka kunskap om och skapa motivation för hur man som ung kan delta i och påverka samhällsutvecklingen” och att ”öka ungas kunskap om de allmänna valens betydelse i det representativa systemet”. Det innebär bland annat att öka ungas valdeltagande i de ”riktiga” valen.

Men bidrar verkligen skolvalet till att ungdomar också röstar i riksdags- och kommunalvalen?
– Ja, det kan det, säger Tiina Ekman som forskar om ungas syn på politik vid Göteborgs universitet. Men det får inte bara bli en enda dag då man ger sin röst. För att skolvalet ska fungera bra måste det ha förberetts till exempel genom att eleverna har deltagit i samtal om partierna och att politiska ungdomsförbund har varit på skolan.

Gymnasieskolan uppdelad

Det är viktigast att gymnasieelever på de yrkesförberedande programmen som omvårdnad, bygg, el och fordon får möjlighet att delta i diskussioner och få mer kunskap om politiska partier och det politiska systemet. Kunskaper och intresse och vilja att delta hänger nämligen väl ihop och gymnasieskolan är väldigt uppdelad:
– På de yrkesinriktade programmen säger endast hälften av eleverna att de kommer att rösta i framtiden medan på de teoretiska programmen tänker nästan alla rösta, säger Tiina Ekman.

Så för den senare gruppen har skolvalet inte så stor betydelse. De eleverna är redan intresserade av samhällsfrågor, är kunniga och känner sig delaktiga i samhället och flertalet kommer därför också att rösta i de ”riktiga” valen och de kan också tänka sig att delta och påverka i samhället på andra sätt.

Men den andra gruppen har mest att vinna på skolvalet. För om man satsar extra på elever som normalt inte engagerar sig kan man få mycket tillbaka. Ett engagemang kan ligga nära ytan och vara lätt att plocka fram menar Tiina Ekman.

– Det har väldigt stor effekt om man ger tjejer på yrkesinriktade program en chans att delta, säger hon. De som har valt vårdprogrammet har redan ett samhällsengagemang i botten. De vill bidra och göra nytta. Däremot har de ett dåligt politiskt självförtroende men om de får chans att engagera sig kan det få stor effekt.

Satsa på yrkesprogram

Därför är det också viktigt att satsa särskilt på att få med de skolor som har yrkesprogram menar Tiina Ekman. Skolorna – rektor, lärare eller elevråd – ska nämligen själva anmäla att skolan vill arrangera skolval. Då får de hjälp med valsedlar och stödmaterial från Valmyndigheten och Myndigheten för skolutveckling.

– Det är viktigt att engagera de lärare som undervisar på praktiska program och andra skolor där det är svårjobbat och ge dem extra stöd och uppbackning. I förra skolvalet hörde jag om en del lärare som sa nej till att deras skola skulle vara med, med motiveringen att deras elever var ointresserade, säger Tiina Ekman.

Sveriges elevråd, Svea, och Sveriges ungdomsråd som leder projektet Skolval 2006 gör inga särskilda satsningar av det slaget.

– Vi skiljer inte ut olika ungdomsgrupper, säger Linus Källander, projektledare för skolval 2006. De ungdomar vi riktar oss till måste vara de som är organiserade. De andra kan vi inte nå. I så fall skulle vi behöva rikta oss till lärare och vi vill att engagemanget ska komma underifrån – från ungdomarna själva.

Riktar sig till alla

Linus Källander menar att de aktiviteter som kommer att anordnas i skolorna kommer att rikta sig till alla elever och på så sätt kommer man också att nå de mer ”oengagerade” elevgrupperna.

– Tanken är att de politiska ungdomsförbunden ska komma till skolan och att det kan väcka engagemang.

– Elevdemokrati i vardagen är en fråga som man alltid bör jobba med medan skolvalet endast hålls vart fjärde år. Jag skulle önska att skolledarna och lärarna tog sitt ansvar för elevinflytandet, säger Inger Ashing, chef för verksamhetsområdet nationell och kommunal ungdomspolitik på Ungdomsstyrelsen.

Myndigheten ska utvärdera skolvalets långsiktiga effekter på ungas engagemang och deltagande i den demokratiska processen.

– I utvärderingen skulle vi kunna titta på vilken typ av skolor som var med och vilka aktiviteterna riktade sig till, säger Inger Ashing. Det är viktigt att uppmärksamma forskningsresultaten så att man inte cementerar skillnaderna mellan ungdomsgrupperna.


Text: Anette Persson
Illustration: Jenny Morelli

Ur Brus nr 2 2006