Ungdomar och invandrare samhällets förlorare

29 MARS 2006 | Ungdomar mellan 20 och 24 år är dubbelt så fattiga nu som i början av nittiotalet. Personer som invandrat från Sydeuropa eller utomeuropeiska länder har det sämst ställt.

Det visar Social rapport 2006 som Socialstyrelsen överlämnade till regeringen på tisdagen.

Unga vuxna har det svårare än tidigare generationer. Ökad arbetslöshet och längre studietid har gjort att risken för fattigdom ökar. Antalet ungdomar som varken jobbar, går i skolan eller söker arbete har också blivit större under de senaste tio åren.

Pojkar som växer upp i familjer som går på socialbidrag under lång tid löper tjugo gånger högre risk att hamna på fosterhem eller på institution. Flickor med samma hemförhållanden drabbas oftare av yttre våld. De löper också fem gånger så hög risk att bli tonårsmammor uppger Dagens Nyheter. Siffrorna gäller inte barn i familjer med låg inkomst.

Speciellt utsatta är barn och ungdomar som varit placerade på familjehem och institutioner. Knappt hälften av tonårspojkarna som placerades i fosterhem eller på institutioner 1991 på grund av beteendeproblem klarade sig i den meningen att de var i livet, inte satt i fängelse, dömts till rättspsykiatrisk vård eller skyddstillsyn mellan 20 och 24 års ålder.

Den etniska segregationen har ökat i Stockholm, Malmö och Göteborg. Bland invandrade personer från sydeuropeiska eller utomeuropeiska länder (USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland undantaget) är fattigdomen som störst.

Samtidigt som stora grupper fått det bättre efter den ekonomiska krisen under 1990-talets första hälft står 6-7 procent befolkningen helt utanför de sociala skyddssystemen och saknar arbete. Det är fler än före 1990-tals krisen.

Text: Emma Welander