Svenska lockar elever till innerstaden

27 MARS 2006 | Elever byter skola för att lära sig svenska språket bättre. När eleverna själva får välja skola lämnar ett stort antal Stockholms förortsskolor för skolor i innerstaden.

De som byter skola gör det inte främst av missnöje med sin gamla skola utan för att förbättra sina möjligheter. Det framkommer i en rapport från Integrationsverket som studerat effekterna av att elever fritt får välja skola. De stora strömmarna av elever går i Stockholm från invandrartäta förorter till innerstaden.

De främsta skälen till att byta skola är enligt eleverna från förorter att de vill lära sig ”bättre” svenska, undvika stigmatisering, få nya sociala kontakter, högre betyg och en lugnare studiemiljö.

De elever som byter skola är framför allt de som presterar över genomsnittet, har föräldrar med hög utbildning och jobb och en bakgrund i västra delarna av Europa.

Eleverna som bytt skola tycker själva att deras svenska förbättrats i den nya skolan. De tycker också att de fått en lugnare studiemiljö.

Däremot har deras betyg sjunkit, vilket eleverna anser beror på högre krav. Det har ofta tagit tid för eleverna att komma in i gruppen i den nya skolan och i början har de känt sig annorlunda.

– Valfriheten leder både till integration och segregation, säger Nihad Bunar, doktor i sociologi vid Stockholms Universitet och en av författarna till rapporten.

De som växer upp i socialt och etniskt segregerade områden behöver inte längre gå i skolan där. Genom det fria valet av skolor bryts den uppdelning av elever i skolor som har skapats av bostadssegregationen.

– Däremot leder det till mer segregation för de elever som blir kvar.

Förlorarna är de som blir kvar i skolor i förorter som utarmas när de starkaste eleverna försvinner.

– Duktiga elever har en förmåga att dra med sig de som inte är så duktiga så att det går bättre för dem också.

Det fria skolvalet som bygger på konkurrens skapar problem främst för utsatta stadsdelar. Förutom att samhället stöttar med satsningar och extra pengar föreslår författarna till rapporten att skolor ska jobba mer tillsammans.

Genom att skapa samarbete mellan skolor som har samma profil, till exempel fotbollsklasser, men elever med olika bakgrund skulle man kunna samordna resurser.

– Tanken är att jobba praktiskt ihop, inte prata så mycket om mångfald. Man skulle ändå göra integrationsvinster. Om skolor med många svensktalande samarbetade med skolor med många utlandsfödda skulle alla kunna vinna på det.

Text: Sara Arborén