Ungdomar väljer fel utbildning

20 MARS 2006 | Populära gymnasieprogram med liten arbetsmarknad erbjuds på bekostnad av dyra yrkesutbildningar som leder till jobb.

En av orsakerna är att gymnasieskolorna konkurrerar om eleverna.

I sin årsbok Vägar till en öppnare arbetsmarknad synar Arbetslivsinstitutet ungdomsarbetslösheten.

Trots att arbetslösheten är hög och nästan alla elever väljer att gå i gymnasiet råder det brist på gymnasieutbildad arbetskraft.

För få väljer program inriktade på teknik, byggnad, vård och omsorg. Media, estetiskt och samhällsvetenskapligt program är däremot poppis.

2001 var det vanligast att elever som gått det estetiska programmet jobbade inom vård och omsorg eller som försäljare. Bland mediestudenterna var försäljare tätt följt av vård- och omsorgsjobb det vanligaste arbetet efter examen.

De senaste femton åren har de yrkesförberedande gymnasieprogrammen blivit treåriga. De ger också allmän högskolebehörighet. Andelen ungdomar som går på högskolan har fördubblats.

Samtidigt misslyckas en av fyra gymnasieelever med att få ett slutbetyg inom fyra år* och nästan 50 procent av högskole- och universitetsstuderande tar aldrig någon slutexamen.

Text: Emma Welander

*Av de elever som påbörjade gymnasiet hösten 1999 misslyckades 1 av 4 med att få ett slutbetyg inom fyra år.