Det har vänt för Haparanda

20 FEB 2006 | Sex timmars bilresa till Norge, tre till Ryssland och gångavstånd till Finland. Haparanda har fått pris för sin ungdomspolitik. Nu sneglar pristagarna österut.

- Från Haparanda går det flyg dagligen till Finland men inte till Stockholm, säger kommunalrådet Sven-Erik Bucht.

I Sydsverige ser vi ofta på Norrbotten som en avfolkad glesbygd. Sven-Erik Bucht vill vända på kartan. Inom radien för en dryg timmes bilresa bor 470 000 personer.
Haparandas systerstad heter Torneå. Gränsen går i Torne älv som delar en stad i två. Öst möter väst på Sveriges ostligaste utpost. Och den utgångspunkten är viktig också för ungdomspolitiken.

– I princip allt som vi jobbar med borde vi ju arbeta med tillsammans, säger 20-åriga Heidi Rönnebro som är ordförande i Haparandas Ungdomsråd.

Här kan gymnasieeleverna välja att läsa i finska Torneå om de vill.

– Det finns en handelslinje på varje sida av gränsen. Vi vill samordna dem för att spara pengar på lokaler och personal.

Samma studieplan
Heidi Rönnebro sitter med i en arbetsgrupp tillsammans med rektorer från båda sidor, syokonsulenter och ordföranden i det finska Ungdomsrådet. Om allt går som planerat kommer Haparandas grundskolor att ha samma studieform som i Finland. Eleverna ska läsa ett ämne veckovis i stället för att ha olika lektioner varje dag.

Svaret på Haparandas framgångsrika ungdomspolitik är ett nära samarbete mellan Ungdomsrådet och kommunalpolitikerna. Medlemmarna i Ungdomsrådet rekryteras i grund-och gymnasieskolorna. Varje elevråd väljer två representanter. Det finns också ett antal platser som är vikta för ungdomar i föreningar eller politiska organisationer. De 25 ledamöterna träffas varannan vecka.

Ungdomsrådet jobbar med en ungdomspolitisk handlingsplan som godkänns av kommunfullmäktige. På så sätt får de inflytande. Handlingsprogrammet innehåller olika delar som arbetsmarknad, skola och bostad. Här står exempelvis att det ska finnas med en elevrepresentant när kommunen anställer en ny lärare.

– Vi har utsett ansvariga personer som ser till att målen i handlingsplanen följs upp och inte blir hyllvärmare, säger Heidi Rönnebro.

K-märkt ungdomshus
Tidigare Ungdomsråd har drivit igenom att det ska finnas en samlingsplats med anställd personal för ungdomar. Ungdomens hus är så långt från en kommunalgrå byggnad man kan komma. Stationshuset är fyra våningar högt, byggt 1917 och K-märkt.

– Våra rocktävlingar har karaktären av landskamp mellan Sverige och Finland, säger Bertil Rönnqvist, som är ungdomssamordnare och jobbar deltid på Ungdomens hus.

För det mesta är det svenska högstadieungdomar som håller till här. När det är evenemang kommer det ungdomar från Torneå. I den gamla stationsbyggnaden ryms bland annat sex replokaler, kafé, målarrum och pingisbord. På vinden finns sex ungdomslägenheter.

Kommunen har köpt loss lokalen av SJ. Föreningar som vill hyra lokaler i Ungdomens hus får rabatterad hyra om deras aktiviteter är öppna för ungdomar.

– Som jag ser det är det ett nollsummespel kostnadsmässigt, säger fritidskonsulenten Valter Pyyni som tillsammans med Bertil Rönnqvist visar upp det pampiga allaktivitetshuset.

Ungdomsrådet har olika arbetsgrupper som ordnar aktiviteter och håller kaféet öppet på kvällstid. Under dagtid bekostar kommunen en anställd som håller öppet för konferensdeltagare. På andra våningen ligger ungdomsmottagningen.

Kamp i början
Ungdomsrådet har överlevt tre kommunalråd. Men det har inte alltid varit en dans på rosor.

– I början var det en jäkla kamp. Vi fick böna och be för att träffa politikerna. Men kampen har inte varit förgäves. Nu tvärtom ropar de efter Ungdomsrådet, säger Valter Pyyni som grundade Ungdomsrådet för fjorton år sedan.

De traditionella idrottsföreningarna i Haparanda såg i början Ungdomens hus som en konkurrent. Numera är det ett komplement.

– Vi har stöd från alla politiska partier i Haparanda i dag.

I november utsågs Haparanda till Årets ungdomskommun av Ungdomsstyrelsen med motiveringen att kommunen skapat kanaler för att unga ska få verkligt inflytande. Kritiken lät inte vänta på sig eftersom Haparanda har hög ungdomsarbetslöshet, valdeltagandet är lågt och ohälsotalen är höga.

– Om man skulle resonera på det sättet faller de flesta kommunerna ur och priset skulle bara kunna gå till storstadskommuner. Allt finns i storstäderna. Det viktiga är vad vi står för här och hur vi ska göra för att det ska bli bättre, säger Bertil Rönnqvist.

Ikea ger jobb
För tillfället verkar det som han har fått hjälp på traven. Från att ha planerat för en nedmontering så tänker kommunalpolitikerna i termer av expansion.

Lösningen stavas Ikea. För en utomstående kan entusiasmen över ett nytt möbelvaruhusvara svår att förstå.

– Det här betyder 1 000 nya jobb i Haparanda och 500 i Torneå, säger Kåre Strömbäck, som är ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Det motsvarar omkring 100 000 jobb i Stockholm. På politikernivå diskuteras utveckling av dagis, skola och nya idrottsanläggningar.

År 2002 svarade 77 procent av Haparandas gymnasieelever att de trodde att de skulle flytta ifrån Haparanda. Jobb och studier var viktiga orsaker. I år svarar 55 procent att de tror att de kommer att lämna Haparanda.

– Hela mentaliteten har förändrats. Nu verkar det som de flesta vill återvända. Här finns få utbildningsmöjligheter. Nu finns det framtidsmöjligheter, säger Malin Henriksson från Ungdomsrådet.

– Nu vill ungdomar återvända efter studierna, inflikar kompisen Ida Karkiainen.



Fakta:

• Haparanda har 10 500 invånare och Torneå cirka
  22 000. Omkring 1 000 ungdomar bor i Haparanda.



• Haparanda utsågs till Årets ungdomskommun 2005 vid Ungdomsstyrelsens rikskonferens i Lund. Tidigare ungdomskommuner är: Karlstad, Kalmar, Ludvika, Skellefteå, Jönköping, Gällivare, Lund, Robertsfors och Botkyrka.

Text & foto: Emma Welander

Ur Brus nr 1 2006