Volontär via webben lockar unga

20 FEB 2006 | Engagemanget består men formerna ändras. Så kan grunden för frivilligarbete beskrivas. För fyra år sedan startade Volontärbyrån sin förmedlingstjänst. De flesta som söker uppdrag är unga.

Amelie Silfverstolpe upptäckte att något saknades. Det fanns ett stort intresse för frivilligarbete. Men att bli volontär vid exempelvis Stockholms Stadsmission tog minst ett år.

- Utbud och efterfrågan möttes inte, konstaterar hon.

Amelie Silfverstolpe vände sig till kommunen. I stadshuset fanns redan planer på att stödja volontärverksamhet. Amelie Silfverstolpe fick uppdraget att utreda behovet av en volontärförmedling.

Resultatet är Volontärbyrån, som hittills förmedlat cirka 7 000 volontärer till 500 organisationer.

- Vi finns för individens möjlighet att engagera sig. Man mår bra av att göra saker man tror på. Engagemanget har en positiv kraft, säger Amelie Silfverstolpe.

Stöd och läxhjälp
Den genomsnittlige frivilligarbetaren är en person i övre medelåldern. Men Volontärbyrån lockar framför allt unga. Sju av tio är högst 35 år.

- Vår förmedling sker på webben. Det appellerar till ungdomar, förklarar Amelie Silfverstolpe.

Det mest efterfrågade uppdraget är att vara stödperson till utsatta tjejer. Läxhjälp är ett annat uppdrag som många vill ägna sig åt. Organisationer söker ofta hjälp med kansliuppgifter men behöver även insatser i sin verksamhet.

Varför blir man då volontär? Enligt Amelie Silfverstolpe är omfattningen av vårt engagemang konstant. Men i dag är vi mindre än tidigare intresserade av att driva en viss fråga. Vi vill hellre göra nytta genom att hjälpa andra med något vi är bra på.

- Det politiska engagemanget och medlemsantalen har kanske minskat. Men det lyfts sällan fram att vi gör något annat i stället. Många vill göra en insats utan att vara medlem i en organisation.

Personliga skäl
Forskningen kring ideellt arbete drar samma slutsats.

”Det traditionella, folkrörelseinriktade sättet att vara engagerad är på snabb och stark tillbakagång… man vill ha en friare och mer tillfällig relation till föreningar…” skriver en forskargrupp vid Sköndalsinstitutet i en färsk rapport till regeringen.

Skälen till att bli volontär är personliga och skiftande. För ungdomar tillkommer ofta ett arbetsrelaterat motiv. Volontärtjänst kan vara ett sätt att skaffa sig erfarenhet och meriter från ett område.

Men volontär blir man inte i brist på annan sysselsättning. 70 procent av Volontärbyråns frivilliga arbetar eller studerar.

Viktigt dra gränser
Volontärer får sökas av ideella organisationer och offentliga inrättningar, som till exempel skolor och sjukhus. Volontärens insats ska inte ha ekonomiska mål och insatsen får inte ersätta reguljärt arbete. Den ska vara ett komplement som höjer kvaliteten i verksamheten.

- Det är viktigt att man drar gränser för att skapa tydliga roller, till exempel inom vården. Anställda matar - volontärer pratar, förklarar Amelie Silfverstolpe.

Hon rekommenderar en viss formalism: Volontär och uppdragsgivare bör skriva en överenskommelse om vad uppdraget ska omfatta.

Intresset för volontärverksamhet har ökat samtidigt som nedskärningar har genomförts inom den offentliga sektorn. Finns det ett samband?

- Intresset för att engagera sig är stabilt men det har tagit nya former. Volontärbyrån finns för volontärens skull, inte för att lösa eventuella problem inom det offentliga. Vi jobbar med ett lustbetonat anslag och tar vara på det engagemang som finns. Det tjänar både den enskilde och samhället på.

Förmedlingstjänsten är gratis för volontärer och organisationer. Stockholms stad står för merparten av driftskostnaderna, men Volontärbyrån försöker etablera samarbete med fler kommuner.

Nätet ett komplement
Uppsala satsar sedan länge på volontärverksamhet. Kommunen har en särskild enhet för volontärsamverkan och hyr en lokal version av Volontärbyråns webbplats.

- Samarbetet fungerar alldeles utmärkt, säger enhetschefen Margareta Magnusson Wannstedt.

Hon ser den nätbaserade förmedlingen som ett komplement till de rekryteringsvägar som traditionellt använts av frivilligorganisationerna. De som hittar uppdrag via webben är främst yngre personer.

Till stöd för kommunens ansträngningar finns bland annat socialtjänstlagen. Här säjs uttryckligen att kommunen vid insatser för den enskilde vid behov ska samverka med organisationer och föreningar.

Värdefull insats
I Uppsala finns sedan 2001 en överenskommelse om frivilligt socialt arbete mellan kommunen och en rad organisationer, bland dem Röda Korset, Frälsningsarmén samt invandrar-, handikapp- och pensionärsföreningar.

Margareta Magnusson Wannstedt ser inte volontärtjänst som ersättning för social service. Det handlar mer om erkänna värdet av ideella insatser och att det offentliga ska inse sin begränsning.

- Vår personal säger ibland att de ser andra behov än de kan leverera. Anställda kan inte tillhandahålla allt. En volontär kan erbjuda en stunds högläsning, en promenad, ett parti schack, en hand att hålla i. Den som känner sig ensam kanske inte i första hand vill träffa en kommunal tjänsteman.

Text: Lennart Nylund
Foto: Volontärbyrån

FAKTA

Volontär: Person som för utbildning eller ideella ändamål arbetar mot låg eller ingen lön (Nationalencyklopedin).

Ur Brus nr 1 2006