Hjälp till handikappade en klassfråga

25 JAN 2006 | Det senaste decenniet har mer än 5000 handikappade personer flyttat från institutioner till egna boenden. Många ungdomar har fått större frihet. Andra far illa.

- Tidigare fick alla hjälp och omsorg efter särskolan, säger Bibbi Ringsby Jansson, Fil Dr i socialt arbete.

1994 ersattes omsorgslagen av LSS lagstiftningen, det vill säga Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

- Förut fanns det ofta en omsorgskurator som kunde hjälpa till med arbete och boende.

De handikappade ungdomarna tilldelades en plats på ett hem. I dag har de rätt till eget boende med stöd i vardagen. Den nya lagstiftningen är mer rättighetsbaserad. Det gäller att själv fråga efter hjälpen eller att ha någon annan som gör det.

- Nu är det de som vet hur man tar sig fram i systemet som får insatser.

Skilda villkor
Bibbi Ringsby Jansson jobbar tillsammans med kollegan Sören Olsson med projektet Utanför systemet - nya livsmönster bland ungdomar med särskolebakgrund. Resultaten kommer att presenteras i artikelform under våren.

Tjugotre personer som arbetar med lätt handikappade ungdomar har intervjuats. Personalen tecknar en bild av sextio unga vuxna mellan 19 och 30 år som tog examen från särskolan mellan 1993 och 2003. Bibbi Ringsby Jansson och Sören Olsson har också intervjuat och följt tjugotre ungdomar i vardagen.

- Vi har kommit fram till att det inte är graden av funktionshinder som avgör vilket stöd man får utan också andra faktorer.

Vilken hjälp ungdomarna får har att göra med både klass och kön.

- Killarna upptäcks oftare eftersom de hamnar i kriminalitet och missbruk. Fler tjejer drar sig undan.

Nya sätt att leva
Studien är inte jämförande över tid. Istället undersöks livsmönster hos ett trettiotal personer som hamnat utanför systemet, ett tjugotal som är väl representerade av föräldrar eller personal och 12-15 personer som pendlar ut och in ur välfärdssystemen.

Under 1990-talets första hälft skedde en så kallad kommunalisering. Tidigare var det i de allra flesta fallen landstinget som hade hand om råd och stöd och arbete och boende för lätt handikappade. Under 1990-talet fick kommunerna ansvaret för boende och arbete.

- Personalen har inte rätt att styra på samma sätt längre.

I dag kan det hända att det plötsligt dyker upp en pojk- eller flickvän som flyttar in på ett gruppboende även om sådant egentligen ska gå genom LSS.

Handikappade är också ute på offentliga platser. För en del ungdomar fungerar det bra. De lär sig många nya saker. Andra klarar inte av friheten och hamnar i missbrukarkretsar.

Bibbi Ringsby Jansson tycker att det finns för lite insatser som inte är totalomhändertagande:

- Nu råkar ungdomarna ut för samma ojämlikhet som vi andra. Men det slår hårdare mot den här gruppen som inte kan tala för sig själv. Det har inte varit så för dem förut.

Text: Emma Welander


Vill du veta mer?

Den första artikeln Den lokala offentligheten en mötesplats för socialt samspel mellan människor av skilda slag finns publicerad i antologin Integrering och inkludering. Redaktör är Jan Tössebro.

Ytterligare en artikel kommer att publiceras i Scandinavian Journal of Disability Research under våren.