Allt fler tar högre examen
18 JAN 2006 | Andelen studenter som tar en examen vid svenska universitet och högskolor fortsatte att öka under läsåret 2004/2005. Två tredjedelar av dem som examinerades var kvinnor. Det visar en ny analys från Högskoleverket.
Läsåret 2004/2005 tog drygt 57 000 personer en akademisk examen. Det är en ökning med 8 procent jämfört med föregående år. Ökningen är en följd av den kraftiga utbyggnaden av högskolan under nittiotalet. Drygt 15 000 av dem som examinerades under året hade en akademisk examen sedan tidigare, vilket har blivit allt vanligare.Bland de större utbildningarna utmärker sig socionomer och sjuksköterskor där antalet examinerade har ökat med 31 respektive 19 procent. En grupp som däremot tydligt har minskat är högskoleingenjörerna som backat 18 procent.
Två av fem tar examen
Hela 40 procent av en årskull i befolkningen tar en akademisk examen. Det kan jämföras med de grupper som nu går i pension där ungefär 20 procent har en examen från ett universitet eller en högskola.
Nästan två tredjedelar (65,2 procent) av alla som examinerades under läsåret 2004/2005 var kvinnor. ökningen kan förklaras med dels att andelen kvinnor ökar vid alla utbildningar, dels att fler kvinnor än män går på utbildningar där examenstalen traditionellt är höga, till exempel lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning.
Längre utbildningstid
En annan tydlig förändring under de senaste åren är att en betydligt större del av de examinerade har en minst treårig högskoleutbildning. Det betyder att de examinerade inte bara blir fler till antalet, utan att innehållet i deras examina också har blivit mer kvalificerat.
– Ökningen av examenstal och långa utbildningar innebär att utbildningsnivån i befolkningen och arbetskraften stiger kraftigt. Idag har fyra av tio av alla som tar ut en examen minst fyraårig utbildning. För tio år sedan var motsvarande siffra tre av tio, säger Stig Forneng, utredare vid Högskoleverket.

