Idrotten fostrar goda samhällsmedborgare. Kanske börjar det så här: Hässleholms 17-åringar jublar över finalplatsen i Gothia cup 2003.

Ungas idrott bra för samhället

Idrotten gör ungdomar till goda samhällsmedborgare. De litar på sina medmänniskor och tycker man ska ställa upp för andra. De känner förtroende för myndigheter och vill rösta i riksdagsval.

Det visar en omfattande undersökning om unga och idrott som Ungdomsstyrelsen har genomfört. 1 600 ungdomar, 13-20 år, har svarat på frågor om idrottens betydelse i deras liv.

Den som eventuellt tvivlar på idrottens fostrande förmåga får inte vatten på sin kvarn. Tvärtom – det mesta i undersökningen talar till idrottens fördel.

- Idrott ger ett positivt mervärde. Samhällets stöd till idrotten kan försvaras, anser fritidsforskaren Mats Trondman, som lett undersökningen.

Han framhåller särskilt flickidrotten.

- Där får man får anstränga sig för att hitta något negativt.

Solidaritet
Sju av tio aktiva ungdomsidrottare uppger sig lita på de flesta människor i Sverige. Bland ungdomar som aldrig idrottat i någon förening är tilliten tio procentenheter lägre.

Förtroendet för sjukvård, skola, polis och riksdag visar ett liknande mönster. Sjukvården hamnar högst och riksdagen lägst, men föreningsidrottarnas tilltro är genomgående tio till tjugo procentenheter högre än icke-idrottarnas.

Vidare är de unga föreningsidrottarna mer osjälviskt solidariska med andra människor. Fyra av fem tycker att man ska hjälpa andra fast man inte själv omedelbart tjänar något på det. De som slutat med föreningsidrott är något mer egoistiska. Den grupp som aldrig ägnat sig åt föreningsidrott har en dragning mot uppgivenhet.

En större andel unga föreningsidrottare är inställda på att rösta i val till riksdagen. Bland ungdomar som aldrig föreningsidrottat är intresset tio procentenheter mindre.

Goda förebilder
Hur skapas då dessa jämförelsevis goda medborgare? Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt de värderingar och attityder som ungdomar möter i omklädningsrummet och vid matcher och tävlingar. De unga har tillfrågats bland annat om sina ledares inställning i en rad kontroversiella ämnen.

Idrottsledarna klarar sig utmärkt i den moraliska skärselden. De framstår, med några undantag, som påfallande politiskt korrekta och i vissa avseenden föredömliga.

Få unga föreningsidrottare uppger att deras ledare är främlingsfientliga, homofoba eller att de drar sexskämt. Inställningen till flickidrott är genomgående positiv. Bara enstaka procent anser att deras ledare nedvärderar flickidrott.

I lagsporter upplever ungdomarna att deras ledare ganska ofta uppmuntrar till hårt spel, särskilt om motståndet är bra. Å andra sidan får idrottsungdomarna lära sig att vara goda förlorare.

OK med alkohol
Om språkbruket inom idrotten tycker ungdomarna att språket är mer ovårdat på rasterna i skolan. Få uppger att det kan vara tuffa tag i omklädningsrummet i samband med träning eller tävling.

Var fjärde anser att ”vissa får spela mer bara för att de känner ledaren”. Mobbning bedöms vara ovanligt och betydligt mer utbrett i skolans värld.

Två av tre idrottsungdomar tycker det är fel att filma sig till en straff. 95 procent tar helt avstånd från dopning.

Den enda punkt som väckt betänkligheter gäller ledares inställning till alkohol. Var femte ung idrottare anser att de har grönt ljus från ledaren för att festa – om man sköter sin träning och sina matcher.

I vissa fall dricker idrottsungdomar mer än ungdomar i allmänhet. De har ett livligt umgänge och blir ofta bjudna på fest.

- Alkohol och idrott hör inte ihop. Det är ett idrottspolitiskt mål att ungdomar ska börja sent med alkohol och dricka så lite som möjligt. Ledaren kanske borde säga ”Du är här för att bli bra. Att dricka reducerar dina möjligheter”, säger Mats Trondman.

Generationer möts
Aktiva idrottsungdomar bedömer sin hälsa som bättre än ungdomar som slutat med idrott eller aldrig idrottat. Unga som idrottar röker och snusar mindre än ungdomar i allmänhet. Ytterst få säger sig använda narkotika eller dopningpreparat.

Idrott handlar ytligt sett om prestation och tävling, vi mot dom. Men idrotten erbjuder också kamratskap, social fostran och en väg in i vuxensamhället.

- Ungdomsidrotten är i hög grad åldersintegrerad genom föräldrarnas medverkan. Ungdomarna lär känna många vuxna, det kan bli lättare att skaffa ett jobb. Och att hålla reda på träningstider och tävlingar ger ungas liv struktur, säger Nils-Olof Zethrin, utredare vid Ungdomsstyrelsen.

Text: Lennart Nylund
Foto: Bildbyrån

Ur Brus nr 4 2005