Bostadskämpe med regeringsuppdrag

16 DEC 2005 | Uppgivenhet är vad Lotta Jaensson ofta möter bland ungdomar med bostadsproblem. Men hon ser också ljus i bostadsmörkret. Lotta Jaensson har regeringens uppdrag att göra det lättare för ungdomar att ta sig in på bostadsmarknaden.

Lotta Jaensson är ingen typisk statlig utredare. Hon vet vad det innebär att vara ung och sakna bostad. För tre-fyra år sedan återvände hon till Sverige efter att ha bott och arbetat i England och Spanien. Med en statsvetar- och medieutbildning i bagaget hade hon dragit sig fram på diverse jobb, bland annat som programmakare för en lokal tevekanal.

Hon inledde sin svenska bostadskarriär med att dela en etta på 35 kvadrat med en kompis i en Stockholmsförort. Därefter blev hon mambo i föräldrahemmet i Gävle. Efter det följde nya perioder som inneboende och med andrahandskontrakt.

- Jag fick expertkunskaper om hur verkligheten ser ut, säger Lotta Jaensson.

Ungdomsperspektiv
Parallellt med sitt bostadssökande letade Lotta Jaensson jobb. Hon fick syn på en annons där nätverket jagvillhabostad.nu sökte en projektledare. Hon kallades till intervju och fick jobbet.

- Jagvillhabostad.nu fick starthjälp av Hyresgästföreningen i Stockholm, men är numera en fristående kampanjorganisation för ungdomar med bostadsproblem.

- Jag blev tidigt intresserad av byggkostnadsfrågor och hade funderingar kring bostadsförmedling och andrahandsmarknad. Vi skrev debattartiklar, träffade politiker och företrädare för byggbranschen, berättar Lotta Jaensson.

Hon var sålunda både motiverad och väl insatt när statsrådet Mona Sahlin erbjöd henne att jobba på regeringens uppdrag.

- Jag rekryterades på grund av mina kunskaper, inte på politiska meriter. Jag har aldrig varit medlem i något parti och den som träffar mig kan övertyga sig om att jag inte resonerar utifrån partilojalitet. Jagvillhabostad.nu kan verka vänsterpolitiskt, men är inte ideologiskt baserat. Nätverket har ett ungdomsperspektiv på bostadsproblemet, framhåller Lotta Jaensson.

Detta sagt med adress till de borgerliga partiernas ungdomsförbund. Dessa har bestämt sig för att inte medverka i bostadssamordnarens arbete, som de uppfattar som alltför s-märkt.

Hyresgaranti
Lotta Jaenssons uppdrag löper över tre år. Hon är än så länge försiktig med att leverera patentlösningar.

- Det krävs gemensamma intressen hos aktörerna på bostadsmarknaden om det ska hända något. Lagstiftning kan vara en väg att gå, men för att lagar ska bli effektiva måste parterna ställa sig bakom dem.

Hon ser ungas ekonomiska situation som ett grundläggande problem.

- Det är inte rimligt att kräva fast jobb för att få ett lägenhetskontrakt. Ungdomar får svårt att konkurrera.

Här kan Bostadskreditnämndens och Bostadsfinansieringsgruppens förslag om hyresgaranti vara till hjälp. Med en sådan skulle staten eller kommunen ta den ekonomiska risken om en ung hyresgäst inte kan betala hyran. Förslaget om hyresgaranti stöds av fastighetsägarna.

Brist på kunskap
Ökat bostadsbyggande, effektivare bostadsförmedlande, lättare att söka bostad och alternativa upplåtelseformer finns också på Lotta Jaenssons önskelista.

- Ungdomar vet inte vart dom ska vända sig. Det finns en oerhörd brist på kunskap och en känsla av att vara utlämnad. Många ställer sig inte ens i bostadskö där möjlighet finns, eftersom man tror att det inte tjänar något till.

- Den bild som ofta målas upp är att väntetiden är väldigt lång. Men kötiderna kortas och allt fler lägenheter förmedlas allt snabbare via kön. Numera kan några år räcka, beroende på vilka krav man har själv.

Hon ser ett behov av fler små lägenheter, inte bara för unga, utan också för ensamstående och äldre.

- Där bostäder finns är det ofta fel sort, för stora och för dyra. Ensamhushållen ökar i antal. Dessutom behövs flexibilitet, brist på en viss bostadstyp kan snabbt omvandlas till överskott.

I Lotta Jaenssons uppdrag ingår att sprida goda exempel. Hon tycker sig faktiskt se ljus i bostadsmörkret, bland annat från byggföretagens sida.

- Marknaden för gräddhyllor är mättad. Byggbranschen har insett att den måste anpassa sig efter det som faktiskt efterfrågas. Och bolagen har lärt sig bygga mer kostnadseffektivt.

Samverkan krävs
Men det vilar ett ansvar även på kommunerna. Höga markpriser får i slutändan betalas av de boende.

- Marken är ett kraftfullt verktyg att jobba med. Man kan kräva att en viss typ av bostäder ska byggas. Men det är frestande för kommunerna att sälja mark dyrt för att täcka hål i budgeten. Det är ett kortsiktigt tänkande, som ofta leder till segregerade bostadsområden. Något de flesta kommuner hävdar att de arbetar emot.

Hon ser som sin uppgift att få parterna på byggmarknaden att mötas.

- Alla måste samverka, lära av varann och medverka till låga kostnader.

Sitt eget bostadsproblem löste hon så småningom. Hon lyckades få ett lån och kunde köpa en lägenhet trots att hon bara var projektanställd.

- Unga är framtiden. Satsar man inte på dem, vart ska de då ta vägen? Vårt framtida välstånd beror på vad vi investerar i våra unga i dag.

Text o foto: Lennart Nylund
Illustration: Jenny Morelli

FAKTA
Bostadsmarknaden för unga 1997-2005

Andelen 20-27 åringar som bor kvar i föräldrahemmet har ökat, andelen med eget boende har minskat.

Boendekostnaderna har ökat, liksom gapet mellan tillgång och efterfrågan på bostäder.

De som flyttar hemifrån bor i allt mindre lägenheter.

Allt fler med eget boende har svårt att klara kostnaden. Många tvingas flytta hem igen.

Allt fler är beroende av stöd från föräldrar och anhöriga eller av bidrag.

Källa: Unga vuxnas boende, Hyresgästföreningen 2005

Ur Brus nr 4 2005