Riksrevisionen kritisk till bidragssystemet

3 NOV 2005 | Kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för statsbidrag till ungdomsorganisationer har stora brister, anser Riksrevisionen. Men det är inte främst Ungdomsstyrelsen som kritiseras. Enligt Riksrevisionen är det den gällande tolkningen av grundlagen som hindrar en effektiv kontroll.

Grundlagen har hittills tolkats så att en myndighet inte haft rätt att granska organisationers medlemsregister. Det skulle dels kunna utgöra åsiktsregistrering, dels få människor att avstå från att söka medlemskap i en förening.

Riksrevisionen anser att denna tolkning är tveksam. Myndigheten föreslår att saken prövas i domstol. Dessutom uppmanas regering och riksdag att överväga ändringar i regelverket för att möjliggöra bättre kontroll.

Vidare efterlyser Riksrevisionen en starkare koppling mellan statsbidragets mål och hur pengarna fördelas. Myndigheten anser också att regelverket bör förtydligas och att Ungdomsstyrelsen redan med dagens regler kan skärpa sin kontroll.

Staffan Eklund är chef för den enhet vid Ungdomsstyrelsen som fördelar statsbidraget.

- Det är nyttigt att få en extern granskning av hur systemet fungerar. Riksrevisionens slutsatser är i många fall rimliga. De följer den utvärdering som vi själva gjort och som nästa vecka ska redovisas till regeringen.

Riksrevisionens granskning inleddes i våras, sedan misstankar om bidragsfusk riktats mot bland andra SSU och Ung Vänster. Men den kritik som Riksrevisionen levererar tar mer sikte på de ramar regeringen angett för systemet än på Ungdomsstyrelsens sätt att sköta bidragshanteringen.

Ungdomsstyrelsen får i huvudsak gott betyg för sitt arbete. Riksrevisionen anser dock att den praxis som utvecklats kring bidragsreglerna borde dokumenteras, så att organisationerna lättare kan bedöma vad som gäller.

Staffan Eklund instämmer.

- Vi har inte varit så bra på det som vi borde. Vi har jobbat mycket med muntliga kontakter. Men av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att regeltolkningar finns samlade och tillgängliga även i skrift.

Har den här otydligheten påverkat de fall av bidragsfusk som upptäckts?

- Bara marginellt enligt min bedömning. Fusket har mer handlat om svag administration och andra brister hos organisationerna. I de fall där brott misstänks pågår förundersökning.

Kommer Ungdomsstyrelsens rutiner att skärpas?

- På kort sikt ska vi höja kraven på organisationernas egna kontrollsystem. Vi ska förtydliga kraven på de professionella revisorer som granskar organisationernas bidragsunderlag. Vi ska också ägna mer tid åt att själva kontrollera verksamhetsberättelser och stadgar.

Riksrevisionen anser att den som fördelar bidrag baserade på medlemstal ska ha möjlighet att kontrollera att uppgifterna stämmer. Den tolkning som hittills gjorts är att grundlagen hindrar detta. Har grundlagen misstolkats?

- Vi har följt en tolkning som gjorts av JO, regeringen och fristående jurister. Men en bedömning som vi nyligen låtit göra ligger närmare Riksrevisionens ståndpunkt. Vi är beredda att ompröva vår inställning, men i första hand är detta en politisk fråga, där regering och riksdag måste ta ställning. Men även om grundlagen tillåter oss att kontrollera medlemsuppgifter kan personuppgiftslagen och sekretessregler lägga hinder i vägen.

Hur kan kraven på revisorerna skärpas?

- Vårt förslag är att de tydligare ska redovisa hur deras granskning gått till, inte bara resultatet av granskningen.

Tycker du att dagens modell fungerar?

- Med tanke på gällande tolkning av grundlagen är det den enda möjliga. Att använda legitimerade revisorer som i kraft av kompetens och yrkesheder granskar bidragsunderlaget borde vara en rimlig grad av kontroll. Jag bedömer att revisorerna skulle få behålla sin uppgift även om tolkningen av grundlagen skulle ändras.

Är tidspressen när bidragsansökningarna behandlas ett problem?

- Ja. Vi kommer att föreslå att mer tid och resurser avsätts till handläggningen. Organisationer ser olika ut och det finns ständigt frågor kring hur regelverket ska tillämpas.

Har tidspressen bäddat för fusk?

- Min bild är att medvetet fusk är ovanligt. Det som tar tid är att tolka regelverket på ett rimligt sätt.

Riksrevisionen anser att kopplingen mellan bidragsreglerna och statsbidragets mål är för svagt. Hur ser du på det?

- Jag håller med. Regeringen borde välja spår. Säger man att målen ska ha betydelse så ska det märkas. Annars bör man släppa den ambitionen, säger Staffan Eklund.

Text: Lennart Nylund