Ungdomsstyrelsen onödig anser Skattebetalarna

27 OKT 2005 | Var femte statlig myndighet behövs inte. Det anser Skattebetalarnas förening, som av sparskäl vill avveckla 55 av de cirka 250 myndigheter som finns i dag.

På Skattebetalarnas dödslista finns bland andra Arbetsmiljöverket, Folkhälsoinstitutet, Revisorsnämnden och Ungdomsstyrelsen.

Enligt Skattebetalarna skulle statens utgifter minska med 3,7 miljarder kronor om de 55 myndigheterna lades ned. Medborgarna skulle inte märka någon skillnad. »Konsekvenserna skulle bli mycket små för den enskilde skattebetalaren«, skriver föreningen i rapporten Färre och effektivare myndigheter.

Företrädare för de enligt Skattebetalarna överflödiga myndigheterna hade på torsdagen bjudits in till en debatt för att förklara sin existens. En av två som hörsammat inbjudan var Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson.

Skattebetalarnas vd Robert Gidehag inledde med att beskriva de svenska skatterna som »vårt allvarligaste samhällsproblem«.

- Skatt handlar om tvång. Varje användning av skattemedel måste vägas noga och det är naturligt för oss att granska antalet myndigheter.

Behovsprövning
Skattebetalarna kan tänka sig en »solnedgångsparagraf«. Enligt en sådan ska myndigheter ha tidsbegränsade mandat och behovet omprövas regelbundet.

Skattebetalarna har inte undersökt varje myndighet i detalj. Men de 55 myndigheter som föreningen vill skrota anses inte bidra »vare sig till kollektiva nyttigheter (till exempel samhällsskyddet) eller till sådant som vård, skola och omsorg.«

De två myndigheter (Ungdomsstyrelsen och Svenskt biografiskt lexikon) som infunnit sig till debatten fick redan av det skälet ett visst erkännande.

- Er närvaro gör att vi ser mer positivt på er verksamhet, försäkrade Robert Gidehag.

De inbjudna myndigheterna gavs möjlighet att presentera sig.

- Under de senaste 30 åren har samhället förändrats drastiskt. Vi behöver veta hur ungas levnadsvillkor ser ut. Vi har svårt att se att någon annan kan bevaka detta bättre, sade Per Nilsson bland annat.

Han redogjorde också för några andra uppdrag Ungdomsstyrelsen fått av riksdag och regering: Att fördela statsbidrag till ungdomsorganisationer och att vara nationellt kontor för EU-programmet ungdom.

Större ungdomsgrupper
Per Nilsson fick besvara frågor från en panel bestående av Agneta Dreber, vd för Livsmedelsföretagen och Thomas Gür, debattör.

Agneta Dreber ville veta varför det behövs en statlig »curlingmyndighet« för ungdomsfrågor. Ansvaret för de ungas välfärd vilar ju främst på kommunerna. Och är det verkligen värre för dagens unga än för tidigare generationer?

- En svensk genomsnittskommun har 12 000 invånare. Kommunerna kan inte själva ha specialkompetens på varje område, svarade Per Nilsson. Han fortsatte:

- Ja, det verkar vara så att dagens unga kommer ut på ett sämre sätt än tidigare. Vi står dessutom inför en demografisk förändring, där ungdomsgrupperna kommer att växa under de närmaste åren.

Viktigt med förtroende
Thomas Gür ifrågasatte bland annat att Ungdomsstyrelsen tidigare beviljat statsbidrag till RKU, Revolutionär kommunistisk ungdom.

- En organisation som vill ge sådana som mig ett nackskott.

Per Nilsson förklarade att bidraget till RKU för 2005 dragits in, sedan det uppdagats att organisationen i programskrifter förklarat sig beredd att förändra samhället med våld.

- Det är viktigt för oss att ha medborgarnas förtroende. Vi ger inte pengar till odemokratiska organisationer, framhöll Per Nilsson

Text och foto: Lennart Nylund