Arkiv
Ungdomstid
Utmaningen är konstant
I alla tider har det handlat om att skapa sig en tillvaro man trivs med.
Namn: Mustafa Can
Yrke: Skribent och författare. Utsedd till årets berättare 2002.
Född: – Det står 1969 i passet men jag är född i en bergsby i Kurdistan där vi inte hade födelsekontroll. Med all säkerhet är jag ett år yngre enligt min framlidna mor.
Vad innebar det för dig att gå från barn till ungdomstid?
– Det var att stiga in i litteraturens värld och att spränga miljonprogrammets gränser. Att dela samma öde som litteraturens gestalter. Jag steg in genom litteraturen.
Mustafa Can säger att det handlade mycket om att fly det trista långsamma livet i förorten. Han var nyfiken på omvärlden. Samtidigt fanns det saker som var roliga i miljonprogrammet:
– Som att spela fotboll. Det fanns en aktiv idrottsrörelse som i alla små samhällen.
Tror du att livet för dagens unga skiljer sig från när du var ung?
– Ja absolut det vore ju tragiskt om det aldrig hände något. Om en ny generation levde som tidigare. De umgås inte lika lätt utomhus som vi gjorde. Jag ser på mina egna syskonbarn som är 3–21 år gamla. De har en egen dator på gott och ont. De leker inte lika mycket.
– Informationssamhället har förändrat. Det blev en revolution av sällan skådat slag på 1980-talet. Telefon, mobil och internet. Syskonbarnen talar via datorn med sina kompisar. Varför träffas man inte oftare?
Vilka utmaningar tror du nästa generation unga kommer att brottas med?
– Utmaningen är konstant. Den yttre påverkan är olika. I alla tider har det handlat om att skapa sig en tillvaro man trivs med.
Han tror ytterst att det handlar om tillfredställelse. Det gäller både ungdomar och vuxna.
– Vissa ungdomar föds in i en olycklig period andra föddes in i en bra och fick sina fasta jobb. Det beror på tiden man lever i. Är man ung i en tid av ekonomisk kris kan saker vara svåra att uppnå men då kanske man inte ställer samma krav.
Han tror inte att dagens utmaningar är svårare än förr:
– Vi formas av vår tid och präglar den.
Intervju: Emma Welander
Foto: Per Kristiansen
Ur Brus nr 3 2005
Yrke: Skribent och författare. Utsedd till årets berättare 2002.
Född: – Det står 1969 i passet men jag är född i en bergsby i Kurdistan där vi inte hade födelsekontroll. Med all säkerhet är jag ett år yngre enligt min framlidna mor.
Vad innebar det för dig att gå från barn till ungdomstid?
– Det var att stiga in i litteraturens värld och att spränga miljonprogrammets gränser. Att dela samma öde som litteraturens gestalter. Jag steg in genom litteraturen.
Mustafa Can säger att det handlade mycket om att fly det trista långsamma livet i förorten. Han var nyfiken på omvärlden. Samtidigt fanns det saker som var roliga i miljonprogrammet:
– Som att spela fotboll. Det fanns en aktiv idrottsrörelse som i alla små samhällen.
Tror du att livet för dagens unga skiljer sig från när du var ung?
– Ja absolut det vore ju tragiskt om det aldrig hände något. Om en ny generation levde som tidigare. De umgås inte lika lätt utomhus som vi gjorde. Jag ser på mina egna syskonbarn som är 3–21 år gamla. De har en egen dator på gott och ont. De leker inte lika mycket.
– Informationssamhället har förändrat. Det blev en revolution av sällan skådat slag på 1980-talet. Telefon, mobil och internet. Syskonbarnen talar via datorn med sina kompisar. Varför träffas man inte oftare?
Vilka utmaningar tror du nästa generation unga kommer att brottas med?
– Utmaningen är konstant. Den yttre påverkan är olika. I alla tider har det handlat om att skapa sig en tillvaro man trivs med.
Han tror ytterst att det handlar om tillfredställelse. Det gäller både ungdomar och vuxna.
– Vissa ungdomar föds in i en olycklig period andra föddes in i en bra och fick sina fasta jobb. Det beror på tiden man lever i. Är man ung i en tid av ekonomisk kris kan saker vara svåra att uppnå men då kanske man inte ställer samma krav.
Han tror inte att dagens utmaningar är svårare än förr:
– Vi formas av vår tid och präglar den.
Intervju: Emma Welander
Foto: Per Kristiansen
Ur Brus nr 3 2005
