Stramare bidragsregler

Krav på medlemsavgift och bidrag som är målrelaterade. Det är två förändringar som övervägs när Ungdomsstyrelsen ser över systemet för statsbidrag till ungdomsorganisationerna. Den 30 oktober ska ett förslag överlämnas till regeringen.

Vårens avslöjanden om bidragsfusk har påverkat översynen. Reglerna ska stramas upp. Samtidigt finns ambitionen att skapa en starkare koppling mellan organisationernas verksamhet och statsbidragets syfte.

Ungdomsstyrelsen överväger att föreslå att en del av statsbidraget blir relaterat till de mål som staten vill uppnå: Demokratisk fostran, jämställdhet mellan könen, jämlikhet mellan grupper, en meningsfull fritid och att fler unga dras in i föreningslivet.

Vidare övervägs en skärpning av kraven på bidragsgrundande medlemmar. Det ska inte längre räcka med ett »aktivt ställningstagande«, den unge ska dessutom ha betalat medlemsavgift.

Ej mandatbaserat
Andra tänkbara förändringar är att bidragets storlek per medlem ska minska i organisationer med höga medlemstal och att antalet lokalavdelningar inte längre ska vara bidragsgrundande.

Ungdomsstyrelsen förordar inte något mandatbaserat system för riksdagspartiernas ungdomsförbund.

– Vi vill inte särbehandla de politiska ungdomsorganisationerna, förklarar Marina Tjelvling, bidragshandläggare på Ungdomsstyrelsen.

I mitten av september presenterade Ungdomsstyrelsen sina preliminära förslag vid en konferens med ett hundratal företrädare för landets ungdomsorganisationer. Förslagen väckte blandade känslor, trots försäkringar om att organisationernas synpunkter ska tas tillvara i den pågående översynen.

Sverok (Sveriges roll- och konfliktspelsförbund) är den organisation som i år fått mest statsbidrag, över 17 miljoner kronor. Sverok stöder idén med att verksamhetens innehåll ska påverka bidragets storlek, men är i övrigt kritiskt till flera av Ungdomsstyrelsens preliminära förslag.

– Lokalföreningarna är grunden för en meningsfull fritid, det är där demokratin finns och där uppfylls statens mål med statsbidraget. Att ta bort lokalföreningarna som bidragsgrund är därför en märklig signal, säger förbundsordförande Petra Malmgren.

Sverok avvisar även tanken på obligatorisk medlemsavgift.

– Det vore olyckligt att byta det aktiva ställningstagandet mot ett ställningstagande som är ekonomiskt. Ett medlemskap får inte bli en klassfråga. Vi kan inte se att medlemsavgifter vare sig hindrar fusk eller stärker målen för statsbidraget, säger vice ordförande Mikael Leisjö.

Nej till medlemsavgift
Inte heller SBUF, Svenska Baptisternas Ungdomsförbund, vill ha betalande medlemmar som bidragsgrund.

– En del av våra 130 föreningar vill inte ta in medlemsavgifter. Även en låg avgift kan bli ett problem för barn, säger förbundssekreterare Malin Ivarsson Wärn.

Att ungdomar ibland kan bli bidragsgrundande på flera ställen har hon inget emot.

– Någon kan vara både scout och sjunga i kör. Verksamhet är bra. Medlemmen som sådan kostar inget, men att ha verksamhet kostar, framhåller Malin Ivarsson Wärn.

Generalsekreterare Johan Strid, Scouterna, representerar över 100 000 medlemmar.

– Jag är direkt motståndare till att statliga tjänstemän ska bedöma kvaliteten på ungdomsorganisationernas verksamhet och att detta ska påverka bidragets storlek. Jag menar att ungdomsorganisationerna själva ska fördela sina bidrag – det ger en högre kvalitet i uppföljning och utvärdering. Men medlemsavgifter är bra. Den nuvarande ordningen, där det räcker med »aktivt ställningstagande«, är flummig. Ingen kan påstå att en femtilapp är exkluderande.

Elevorganisationen är kritisk till det mesta i Ungdomsstyrelsens preliminära förslag.

– Vi vill behålla organisationsstödet som det är i dag. Ett målrelaterat stöd ger mest till den som bäst kan beskriva sin verksamhet, säger ordförande Seher Yilmaz.

Elevorganisationen anser sig inte kunna ta ut medlemsavgifter. Medlemmarna identifierar sig med sitt lokala elevråd, inte med en riksorganisation, framhåller Seher Yilmaz.

– Det ska vara upp till organisationerna själva att besluta om medlemsavgifter. Färre kommer att engagera sig om det kostar pengar.

Bra att betala
Liberala Ungdomsförbundet (LUF) är en av få organisationer som välkomnar tankegångarna från Ungdomsstyrelsen.

– Vi tycker att man har landat rätt bra, säger förbundssekreterare Nina Larsson. Hon nämner bland annat planerna på att kräva medlemsavgift.

– Pengar får inte bli avgörande, medlemsavgiften ska inte vara hög. Men att betala något är ett tydligt ställningstagande.

Nina Larsson ser gärna att måluppfyllelsen får betydelse för bidragets storlek, men tror att resultaten blir svåra att mäta.

LUF har egentligen bara en invändning. Förbundet vill av principskäl ha ett mandatbaserat bidragssystem.

– Vi ser oss som en politisk organisation mer än som en ungdomsorganisation, förklarar Nina Larsson.

Text: Lennart Nylund
Bild: Christián Serrano
Ur Brus Nr 3 2005