Bidragsystemet
Revisorer: Medvetet fusk svårt att avslöja
Uppgifter om att SSU blåst upp sina medlemssiffror och därmed kan ha fått för höga statsbidrag har varit en följetong i medierna under våren. Det misstänkta bidragsfusket har bland annat lett till brottsutredningar på flera håll i landet.
Brus har talat med de yrkesmässigt verksamma revisorer som har granskat de politiska
ungdomsförbundens medlemstal. De efterlyser bättre intern kontroll i ungdomsorganisationerna, men vill också ha ett närmare samarbete med Ungdomsstyrelsen.
– Jag känner viss häpnad. Jag trodde att sånt här inte förekom längre. Det krävs en attitydförändring. Tråkigt nog skvätter det på alla om några missbrukar systemet.
Det säger Stefan Norell, auktoriserad revisor. Han har i många år granskat det underlag för statsbidrag som Centerns ungdomsförbund lämnat till Ungdomsstyrelsen.
Revisorerna ska genom stickprov försäkra sig om att ungdomsorganisationernas uppgifter om antal medlemmar och aktiva lokalavdelningar är korrekta. De ska också bedöma verksamheten. Är lokalavdelningarna självständiga i förhållande till moderorganisationen? Har medlemmarna möjlighet att påverka verksamheten och är organisationen demokratiskt uppbyggd?
Checklista
Enligt den lagtolkning som gjorts hittills har varken Ungdomsstyrelsen eller någon annan myndighet rätt att kontrollera ungdomsorganisationernas medlemsregister. Den grundlagsskyddade föreningsfriheten hindrar detta. Därför har uppgiften anförtrotts professionella revisorer.
Vid granskningen ska revisorerna följa en checklista med tio punkter. Listan har utformats i samråd mellan Ungdomsstyrelsen och revisorernas branschorganisation FAR.
Stefan Norell tycker att checklistan fungerar bra.
– Den är genomtänkt. Det går att i rimlig grad bilda sig en uppfattning om hur det ser ut i organisationen. Mer ska inte behövas, vi har ingen polisiär roll. Men systemet förutsätter ärlighet, har man ett brottsligt uppsåt är det inte svårt att lura en revisor.
Stefan Norell ser gärna ett närmare samarbete mellan Ungdomsstyrelsen och de professionella revisorer som granskar ungdomsorganisationerna.
– Det är bra med dialog, vi revisorer borde ha en del erfarenheter att bidra med.
Kommunikation
Även Håkan Ohlsson, godkänd revisor som har granskat Grön Ungdoms bidragsunderlag är öppen för ett ökat samarbete med Ungdomsstyrelsen.
– Det finns en risk med den typ av bidrag som bygger på aktivitet och antal medlemmar. Det borde gå att förbättra systemet, men jag tror mer på ökad kommunikation än ökad kontroll.
Han säger sig hittills aldrig ha stött på medvetet fusk med medlemsuppgifter.
– Däremot kan det bli diskussion om definitioner. Vad är en medlem? Vad är en lokalorganisation? När ska en icke betalande medlem rensas ut?
Ibland kan det enligt Håkan Ohlson vara svårt rent tekniskt att uppfylla Ungdomsstyrelsens krav.
– Dataregistren är inte alltid anpassade efter att ta fram alla medlemmar mellan 7 och 25 år, de som berättigar till bidrag.
Rimlig chans
Som revisor tar han fasta även på annat än rena siffror, till exempel vilka rutiner som finns kring medlemsrapportering och om registret är välordnat.
– Man får intryck av de ansvariga personer man talar med och kan göra en rimlighetsbedömning.
Marie Welin, auktoriserad revisor, som granskat Liberala Ungdomsförbundets bidragsunderlag, anser att det finns en ”rimlig chans” att avslöja fusk med medlemsuppgifter. Men hon är inte helt nöjd med Ungdomsstyrelsens checklista.
– Det kan vara svårt att uppfylla kraven till punkt och pricka. Material som ska kontrolleras, till exempel lokala verksamhetsberättelser, finns inte alltid tillgängligt centralt. Man får skapa sin egen granskningsmodell.
Småfiffel
Flera revisorer understryker att den interna kontrollen och rapporteringen uppåt i ungdomsorganisationerna måste fungera. Annars är det svårt att via granskning på central nivå bilda sig en uppfattning om lokala förhållanden, till exempel beträffande medlemstal.
– Att medlemstalet stämmer med inbetalda medlemsavgifter går ju att kontrollera. Det är svårare att handgripligen undersöka vem som har betalat. Att kolla alla skulle kräva en orimlig arbetsinsats, säger Hans Andersson, auktoriserad revisor, som har granskat Kristdemokratiska Ungdomsförbundets medlemssiffror.
De fall av uppblåsta medlemstal som konstaterats förvånar honom.
– Förr förekom en del småfiffel med aktivitetsstöd. Men det vi sett nu känns främmande. Det är obegripligt att personer som tänker sig en framtid inom politiken tar risker av det här slaget.
Jan-Åke Peterson, godkänd revisor som granskat Ung Vänsters bidragsunderlag, tror inte att fusk är särskilt vanligt.
– För en del kan det vara frestande, men jag tror inte att det genomsyrar organisationerna. Man tänker inte i de banorna, det ger ju ingen privat vinning. Men det som har hänt är inte upplyftande för någon.
Fotnot: Peter Lander, auktoriserad revisor som har granskat SSU:s bidragsunderlag, vill vänta med synpunkter tills det ”pågående ärendet är avslutat”. Bengt Fröander, auktoriserad revisor med motsvarande uppdrag i MUF, vill inte uttala sig offentligt med hänvisning till sin tystnadsplikt.
Text: Lennart Nylund
Foto: Christian Serrano
Ur Brus Nr 2 2005
ungdomsförbundens medlemstal. De efterlyser bättre intern kontroll i ungdomsorganisationerna, men vill också ha ett närmare samarbete med Ungdomsstyrelsen.
– Jag känner viss häpnad. Jag trodde att sånt här inte förekom längre. Det krävs en attitydförändring. Tråkigt nog skvätter det på alla om några missbrukar systemet.
Det säger Stefan Norell, auktoriserad revisor. Han har i många år granskat det underlag för statsbidrag som Centerns ungdomsförbund lämnat till Ungdomsstyrelsen.
Revisorerna ska genom stickprov försäkra sig om att ungdomsorganisationernas uppgifter om antal medlemmar och aktiva lokalavdelningar är korrekta. De ska också bedöma verksamheten. Är lokalavdelningarna självständiga i förhållande till moderorganisationen? Har medlemmarna möjlighet att påverka verksamheten och är organisationen demokratiskt uppbyggd?
Checklista
Enligt den lagtolkning som gjorts hittills har varken Ungdomsstyrelsen eller någon annan myndighet rätt att kontrollera ungdomsorganisationernas medlemsregister. Den grundlagsskyddade föreningsfriheten hindrar detta. Därför har uppgiften anförtrotts professionella revisorer.
Vid granskningen ska revisorerna följa en checklista med tio punkter. Listan har utformats i samråd mellan Ungdomsstyrelsen och revisorernas branschorganisation FAR.
Stefan Norell tycker att checklistan fungerar bra.
– Den är genomtänkt. Det går att i rimlig grad bilda sig en uppfattning om hur det ser ut i organisationen. Mer ska inte behövas, vi har ingen polisiär roll. Men systemet förutsätter ärlighet, har man ett brottsligt uppsåt är det inte svårt att lura en revisor.
Stefan Norell ser gärna ett närmare samarbete mellan Ungdomsstyrelsen och de professionella revisorer som granskar ungdomsorganisationerna.
– Det är bra med dialog, vi revisorer borde ha en del erfarenheter att bidra med.
Kommunikation
Även Håkan Ohlsson, godkänd revisor som har granskat Grön Ungdoms bidragsunderlag är öppen för ett ökat samarbete med Ungdomsstyrelsen.
– Det finns en risk med den typ av bidrag som bygger på aktivitet och antal medlemmar. Det borde gå att förbättra systemet, men jag tror mer på ökad kommunikation än ökad kontroll.
Han säger sig hittills aldrig ha stött på medvetet fusk med medlemsuppgifter.
– Däremot kan det bli diskussion om definitioner. Vad är en medlem? Vad är en lokalorganisation? När ska en icke betalande medlem rensas ut?
Ibland kan det enligt Håkan Ohlson vara svårt rent tekniskt att uppfylla Ungdomsstyrelsens krav.
– Dataregistren är inte alltid anpassade efter att ta fram alla medlemmar mellan 7 och 25 år, de som berättigar till bidrag.
Rimlig chans
Som revisor tar han fasta även på annat än rena siffror, till exempel vilka rutiner som finns kring medlemsrapportering och om registret är välordnat.
– Man får intryck av de ansvariga personer man talar med och kan göra en rimlighetsbedömning.
Marie Welin, auktoriserad revisor, som granskat Liberala Ungdomsförbundets bidragsunderlag, anser att det finns en ”rimlig chans” att avslöja fusk med medlemsuppgifter. Men hon är inte helt nöjd med Ungdomsstyrelsens checklista.
– Det kan vara svårt att uppfylla kraven till punkt och pricka. Material som ska kontrolleras, till exempel lokala verksamhetsberättelser, finns inte alltid tillgängligt centralt. Man får skapa sin egen granskningsmodell.
Småfiffel
Flera revisorer understryker att den interna kontrollen och rapporteringen uppåt i ungdomsorganisationerna måste fungera. Annars är det svårt att via granskning på central nivå bilda sig en uppfattning om lokala förhållanden, till exempel beträffande medlemstal.
– Att medlemstalet stämmer med inbetalda medlemsavgifter går ju att kontrollera. Det är svårare att handgripligen undersöka vem som har betalat. Att kolla alla skulle kräva en orimlig arbetsinsats, säger Hans Andersson, auktoriserad revisor, som har granskat Kristdemokratiska Ungdomsförbundets medlemssiffror.
De fall av uppblåsta medlemstal som konstaterats förvånar honom.
– Förr förekom en del småfiffel med aktivitetsstöd. Men det vi sett nu känns främmande. Det är obegripligt att personer som tänker sig en framtid inom politiken tar risker av det här slaget.
Jan-Åke Peterson, godkänd revisor som granskat Ung Vänsters bidragsunderlag, tror inte att fusk är särskilt vanligt.
– För en del kan det vara frestande, men jag tror inte att det genomsyrar organisationerna. Man tänker inte i de banorna, det ger ju ingen privat vinning. Men det som har hänt är inte upplyftande för någon.
Fotnot: Peter Lander, auktoriserad revisor som har granskat SSU:s bidragsunderlag, vill vänta med synpunkter tills det ”pågående ärendet är avslutat”. Bengt Fröander, auktoriserad revisor med motsvarande uppdrag i MUF, vill inte uttala sig offentligt med hänvisning till sin tystnadsplikt.
Text: Lennart Nylund
Foto: Christian Serrano
Ur Brus Nr 2 2005
FAKTA/ Storleken har betydelse
Antal medlemmar och lokalorganisationer avgör statsbidragets storlek. Inom parantes nedan anges de politiska ungdomsförbundens bidragsnivå.
Etableringsbidrag: Minst 1 000 medlemmar 7–25 år och verksamhet i minst tre län. Fast belopp: 310 000 kr. (Grön ungdom, Luf)
Utvecklingsbidrag: Minst 2 000 medlemmar 7–25 år och verksamma lokalavdelningar i minst tio län. Fast belopp: 385 000 kr. (CUF)
Strukturbidrag: Minst 3 000 medlemmar 7–25 år och verksamma lokalavdelningar i minst tio län. Fast belopp: 340 000 kr. Dessutom 35 kr per medlem och 2 300 kr per lokalavdelning (SSU, Ung Vänster, MUF, KDU).
För att bidrag ska beviljas krävs att organisationen är öppen, självständig och demokratisk. Minst 60 procent av medlemmarna ska vara 7–25 år.
Förutom statsbidrag får ungdomsorganisationerna del av överskottet från Svenska Spel.
Antal medlemmar och lokalorganisationer avgör statsbidragets storlek. Inom parantes nedan anges de politiska ungdomsförbundens bidragsnivå.

