Unga flyr föreningslivet

Ungdomars intresse för föreningar minskar. Att umgås med kompisar, lyssna på musik och syssla med datorer är viktigare. Unga människor tycks också vara ganska nöjda med sitt utseende och de ser ljust på sin framtid. Detta enligt Ungdoms-styrelsens senaste studie om ungdomars kultur- och fritidsvanor.

Undersökningen genomfördes 2002 på fyra platser: Bengtsfors/Årjäng, Luleå, Stockholms innerstad och Stockholms södra förorter. Den har gjorts en gångförut, bland 16-åringar 1996. Denna grupp finns med som 22-åringar i dennya studien, tillsammans med en nygrupp 16-åringar.

– Den största förändringen är nedgången för föreningslivet, särskilt idrotten. Däremot har den tid som ungdomar ägnar åt mobiltelefoner och datorer ökat rejält, men det var väntat. Internet fanns ju knappt 1996, säger forskaren Bengt Larsson, som sammanställt undersökningen i skriften ”Arenor för alla”.

Bland 16-åringar har medlemskap i nästan alla sorters föreningar minskat. År 1996 uppgav 50 procent av 16-åringarna att de tillhörde en idrottsförening, den ojämförligt största föreningskategorin, 2002 hade siffran sjunkit till 45 procent.

– Jag kan tänka mig att det ser ut på liknande sätt i hela landet. Det kan vara så att det sker en rörelse mot en mer privat fritid. Man går på gym eller aerobics istället för att delta i lagidrotter.

Men det kan även handla om en tillfällig och lokal tillbakagång. Siffror för hela landet från Riksidrottsförbundet tyder på en svag ökning av föreningsidrotten 1998–2004 i åldersgruppen 15–25 år.
I Ungdomsstyrelsens studie är medlemskap i filmklubb den enda föreningstillhörighet som tycks öka. Men det kan handla om att ungdomar uppfattar ett rabattkort hos den lokala videouthyraren som ett klubbmedlemskap.

Kompisar viktigt
När 16-åringarna tillfrågas om vilken fritidssysselsättning som betyder mest för dem kretsar svaren kring nöjen och relationer.”Umgås med kompisar” säger 62 procent av flickorna och 31 procent av pojkarna. Lyssna på musik är också populärt, liksom att festa.

Att träna och idrotta betyder mindre. Femton procent av pojkarna uppger dock”spela fotboll” som främsta fritidsintresse.

Även 22-åringarna väljer i första hand att umgås med vänner. Över hälften av kvinnorna och 39 procent av männen anger detta. Lyssna på musik är fortfarande viktigt, liksom att vara tillsammans med sin pojk- eller flickvän.

Bland 22-åringarna rankas fysisk aktivitet högre än hos 16-åringarna. Särskilt gäller detta kvinnorna. Men sportandet sker i tre fall av fyra utanför en förening.

– Det är olyckligt om unga drar sig bortfrån föreningslivet. Det fyller en socialtfostrande funktion och skapar kontakter med vuxenvärlden, säger Bengt Larsson.

På kulturens område framstår musik och film som centrala i unga människors liv. Lyssnar på musik gör nästan alla, men i övrigt väljer ungdomar hellre att skapa än att konsumera. Närmare hälften av 16-åringarna spelar något musikinstrument, elva procent (varav flest pojkar) spelar i ett band. Var fjärde flicka sjunger i kör, men här är pojkarna betydligt färre. Att spela teater är vanligare än att gå på teater, att spela i band är vanligare än att gå på konsert.

Mellan undersökningstillfällena 1996 och 2002 blev persondatorer nästan lika självklara i svenska hem som att ha teve. Detta har naturligtvis påverkat ungdomars fritidsvanor. År 2002 hade närmare 90 procent av 15–19-åringarna tillgång till internet och ägnade minst en timme dagligen åt att vara ute på nätet.

Många (fler pojkar än flickor) säger sig söka information på internet, exempelvis i samband med skolarbete. Många (även här fler pojkar än flickor) spelar dataspel. Att mejla och chatta är förstås vanligt, men mer könsneutralt.

Från teve till dator
Vilka aktiviteter har då datoranvändandet ersatt? Av andra studier framgår att ungdomar numera tittar mindre på teve. Internet anses även ha ökat ungdomars sociala kontakter. Datorn ersätter inte möten i verkliga livet utan är istället ett komplement till personliga sammanträffanden och telefonsamtal.

Att tala länge i telefon är för övrigt uppskattat bland såväl 16-åringar som 22-åringar. Över hälften av ungdomarna ägnar sig åt detta minst en gång i veckan, flickor dock i högre grad än pojkar.

Bengt Larsson nämner just telefonpratande, fönstershopping och att gå på stan som fritidssysslor som inte syns.

– Det är viktigt att lyfta fram sådant som vuxna inte så lätt uppmärksammar. Det som inte verkar vara något kan ändå fylla en viktig funktion.

Ungdomarna har också fått svara på frågor om utseende, kropp och hälsa. Trots att det mediala trycket och fixeringen vid människors yttre rimligen har ökat på senare år, säger sig såväl 16- som 22-åringar vara mer nöjda med sitt utseende 2002 jämfört med 1996. Nöjdheten tycks tillta med stigande ålder.

– De ungdomar vi har intervjuat diskuterar gärna kroppsideal. De ser faror både med att vara för tjock och för smal, säger Bengt Larsson. En klar majoritet bland såväl pojkar som flickor upplever dock sin kroppsliga hälsa som bra eller mycket bra. Det missnöje som finns gäller för pojkarnas del ”för lite muskler” och för flickorna deras figur.

Den fysiska aktiviteten har totalt sett minskat. Gruppen mycket aktiva 16-åringar har krympt och de inaktiva har blivit fler.

Ser ljust på framtiden
Andelen ungdomar som ser ljust på sin framtid har ökat. Fler 16-åringar räknar med att ha ett jobb inom de närmaste åren. Långt färre räknar 2002 med arbetslöshet jämfört med 1996.

Bland 22-åringarna ser 80 procent framtidenan med tillförsikt, medan 20 procentär mindre hoppfulla.

– Att vara i denna livsfas är för de flesta fyllt av glädje och löften. Det samlade intrycket är att ungdomarna är rätt nöjda med sin tillvaro. Vissa, till exempel flickorna i Bengtsfors och Årjäng, tycker dock att det finns för lite att göra på fritiden, säger Bengt Larsson.

Han är i övrigt försiktig med att dra generella slutsatser.

– De lokala förutsättningarna är olika. Fritidsvanor ändras och det gäller att vara flexibel. Vill man veta hur ungdomar vill ha det får man gå och fråga dem.

Text: Lennart Nylund
Bild: Jenny Morelli
Ur Brus Nr 2 2005