Alla lyssnar på ungdomstinget

När man pratar om ungdomspolitik i Lund förs samtalet snabbt in på ungdomstinget. Det har fått en central roll i den lokala ungdomspolitiken. Just det stora ungdomsinflytandet är en av anledningarna till att kommunen utsågs till Årets ungdomskommun.

Som studentstad är Lund en ung stad. De drygt 30 000 studenterna utgör en tredjedel av invånarna. Men de ungdomar som växer upp i staden har hamnat lite i kläm. Det försöker kommunen råda bot på och sedan ett par år drivs en aktiv ungdomspolitik.

– Nu känner vi att vi får gehör för vad vi säger, tycker Ebba Sofiadotter från det nyetablerade ungdomstinget.

Under flera år har Lund sparat på all kommunal verksamhet utom vård, skola och omsorg för att finansiera ungdomssatsningarna. Två ungdomssamordnare har anställts och det finns ett stort utbud av fritidsaktiviteter som sport, musik, teater och fritidsgårdar. Men för de mellan 15 och 20 år saknas en mötesplats.

- Flera kaféer har en åldersgräns på 20 år efter klockan nio på kvällarna, trots att de inte serverar alkohol, säger Sofia Sandqvist från ungdomstinget.

Trots att Lund satsar aktivt får ungdomspolitiken också ta tid och kommunen har valt att gå lugnt och metodiskt till väga.

– Jag skulle kunna sätta mig ner och skriva ett ungdomspolitiskt handlingsprogram i morgon. Men det är inte på det sättet vi vill jobba, säger Tor Ohlsson som är ungdomssamordnare.

Ungdomarna delaktiga
Efter att ha studerat ungdomsråd och parlament i andra kommuner blev slutsatsen att det viktigaste är att ungdomarna är delaktiga från början. Därför gick Tor Ohlsson helt enkelt ut och frågade hundratals ungdomar på vilket sätt de vill vara med och påverka.

Nästa steg var en framtidsverkstad där ungdomar och politiker diskuterade ungdomspolitik i två dagar. Det resulterade i flera konkreta projekt. Ett av dem var att skapa ett ungdomsparlament.

Nu är ungdomstinget remissinstans, skriver motioner och har en egen summa pengar att förfoga över. När de cirka 150 ungdomarna möts till storting två gånger per termin är politiker och tjänstemän från alla nämnder och förvaltningar inbjudna.

Det löpande arbetet sker i ett tiotal utskott som arbetar med frågor inom bland annat skola, kultur, miljö och jämlikhet. Tillsammans med ungdomssamordnarna ska nu ungdomstinget arbeta fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram.

– Ungdomstinget funkar för att det är vi som startat det, satt upp stadgarna och bestämt hur allt ska fungera, säger Ebba Sofiadotter.

Tinget har status
Och ungdomstinget har fått status. Förvaltningar och nämnder frågar efter ungdomarnas synpunkter. Ungdomar från utskotten har fått vara med och utforma bostadsområden och parker och de har bjudits in att diskutera elevinflytande och demokrati med samtliga kommunens rektorer. Skolutskottet kallas till skolor för att stötta elevråd. Utskotten driver också egna projekt, som musik- och filmfestivaler, en webbplats och en barnbokstävling på temat jämställdhet.

– Närheten till ungdomarna har gått oss tjänstemän in på skinnet. Vi påverkas, alla gånger, säger Stefan Sköld, förvaltningschef för Kultur och Fritid.

Under det senaste ungdomstinget kom en välkommen överraskning. Kommunalrådet och ordföranden i kommunstyrelsen Lennart Prytz (s) berättade att tinget får en miljon kronor från kommunstyrelsen.

– Jag trodde inte att det var sant. Det känns så himla bra, säger Felix Rosengren från ungdomstinget.

Ungdomarna i tinget är överens om vad pengarna först och främst ska gå till: en träffpunkt med kafé för unga mellan 15 och 20 år. Politikerna tycker att det finns en viktig poäng i att de unga själva får prioritera och se vad miljonen räcker till.

När det gäller samarbete med politiker och tjänstemän har Felix Rosengren ett råd:

– Det är bara att stå på sig i alla frågor man tycker är viktiga. Aldrig ta ett blankt nej. Man måste alltid kunna få en förklaring, säger han.

Olika bakgrund
Ungdomstinget har ibland kritiserats för att bara fånga upp välartade ungdomar. Men ungdomssamordnarna invänder att ungdomarna har olika bakgrund, vilket berikar. Här finns unga från fritidsgårdar, föreningar, olika gymnasieprogram, grundskolan, IV-programmet, skolan för hörselskadade, och unga med förståndshandikapp. Samordnarna anser att ungdomstinget bidrar till ökad folkhälsa.

– Vi har sett blyga ungdomar växa och plötsligt stå och prata inför 100 personer, säger Anna Sigurgeirsdóttir, ungdomssamordnare.

Anna och Tor känner en styrka i att vara två samordnare. Deras roll är att vara bollplank och stödja.

– Ibland får man bita sig i tungan, det är så lätt att man tar över. Det är viktigt att ungdomarna själva bestämmer. Ibland har det känts som ett kaos och vi har tänkt att ”det här blir inget”. Men så kommer det fram så fantastiska grejer, säger Tor Ohlsson.

En grund för att ungdomspolitiken i Lund har kunnat växa sig stark är den politiska enigheten. Satsningen på unga inleddes under borgerligt styre. När det blev maktskifte var stödet för ungdomspolitiken oförändrat starkt. Trots att kommunen inte upplever några större problem, exempelvis med utflyttning av unga, väljer man att satsa på ungdomar.

– Enigheten gör att vi kan ägna oss åt annat än att hävda att vi behövs, säger Tor Ohlsson.

Nära samarbete
Bakom Ungdomsstyrelsens utnämning av Lund till Årets ungdomskommun ligger – förutom ungdomsinflytandet – att kommunen präglas av ett nära samarbete mellan sektorer.

Fritidssektorn är aktiv och har fått med sig skolan i samarbetet. Fältgruppen i Lund arbetar under fritidsförvaltningen istället för socialförvaltningen. Det har stora poänger, tycker Tove Klette (fp) som är kommunalråd i opposition.

– Arbetet blir mindre problemfokuserat och mer förebyggande, säger hon.

Under dagtid finns fältgruppen i skolan och på kvällarna på fritidsgårdar och ute på gatorna. Fältarbetarna samarbetar också med de socialsekreterare som finns på varje skola. Unga med särskilda behov bjuds in till tjej- och killgrupper eller till Äventyrspedagogerna där unga leder unga i grupputveckling.

Ny fritidsverksamhet
Ett utvecklingsarbete pågår på flera håll i kommunen. Genom diskussioner med ungdomstinget och personal på fritidsgårdarna har tankar på en förändrad fritidsverksamhet nu vuxit fram.

– Tanken är att fritidsledarna mer ska stödja ungdomarna i deras egna intressen istället för att producera färdig verksamhet, säger Mija Toftner som är utvecklingsledare på Fritid Lund. Under våren ska det nya arbetssättet utvecklas på fritidsgårdarna.

Kommunalrådet Lennart Prytz ser ungdomspolitiken som en viktig metod för att öka medborgarnas deltagande och engagemang. Och att börja med de unga är att arbeta för framtiden.

– Det handlar om en mognadsprocess. Ungdomarna i tinget får träna på att gå från egenintresse till att ta ansvar för en helhet. Och den kommunala organisationen får öva sin lyhördhet gentemot medborgarna, säger han.


Text och foto: Sara Arborén

Ur Brus nr 1 2005