Ungdomstid
Jag tror vi var barn längre
Jag har alltid gått i vanlig skola. Annars är risken stor att många handikappade blir överbeskyddade, men jag hade turen att slippa det.
Namn: Jonas Jacobsson
Yrke: Sportskytt, vann fyra guld i Paralympics i Aten
Född: 1965
Vad innebar det för dig att gå från barn till ungdomstid?
Jag har inte gjort det. När gör man det? Det kan inte ha inneburit så mycket för mig eftersom jag inte kommer ihåg något av det. Så jag är väl fortfarande mittemellan barn och ungdomstid! Jag är uppfödd på en mindre ort och hade det ganska bra. De jag lärde känna på dagis gick jag också med på högstadiet. Fördelen med det är att man lär känna varandra bra. Jag har alltid gått i vanlig skola. Annars är risken stor att många handikappade blir överbeskyddade, men jag hade turen att slippa det.
Tror du att livet för dagens unga skiljer sig från när du var ung?
Ja, det tror jag. Det är tuffare klimat mellan ungdomar idag. Mobbning fanns även tidigare men då satte man i alla fall en gräns för hur långt man gick. Idag har gränserna tänjts ut. Det är också svårare att få direktkontakt på orten idag än när jag var ung. Vi kunde träffas ute på torget och sen spelade vi landhockey – idag har spontanidrotten försvunnit. Ungdomar kanske känner fler personer totalt och i andra städer via chattande men de har inte direktkontakten lokalt på samma sätt. Unga är också mer insatta idag, framförallt om datorer. Jag tror vi var barn längre.
Vilka utmaningar tror du nästa generation unga kommer att brottas med?
Det är en utmaning att vända på trenden att unga träffar folk mindre på orten och trenden med värre mobbning. Det är också viktigt att ungdomar idrottar och rör på sig och att man får in det tidigt i deras liv. Det är svårare nu när man har dragit in på skolgymnastiken. Det behövs tydliga signaler från regeringen att idrott är viktigt. Det är inte bara viktigt kroppsligt sett utan idrottande ger också sammanhållning, delaktighet och en känsla av att vara med i ett sammanhang. Det kan man också få genom musik till exempel, men idrottsrörelsen är bred och kan locka många.
Ur Brus Nr 1 2005
Yrke: Sportskytt, vann fyra guld i Paralympics i Aten
Född: 1965
Vad innebar det för dig att gå från barn till ungdomstid?
Jag har inte gjort det. När gör man det? Det kan inte ha inneburit så mycket för mig eftersom jag inte kommer ihåg något av det. Så jag är väl fortfarande mittemellan barn och ungdomstid! Jag är uppfödd på en mindre ort och hade det ganska bra. De jag lärde känna på dagis gick jag också med på högstadiet. Fördelen med det är att man lär känna varandra bra. Jag har alltid gått i vanlig skola. Annars är risken stor att många handikappade blir överbeskyddade, men jag hade turen att slippa det.
Tror du att livet för dagens unga skiljer sig från när du var ung?
Ja, det tror jag. Det är tuffare klimat mellan ungdomar idag. Mobbning fanns även tidigare men då satte man i alla fall en gräns för hur långt man gick. Idag har gränserna tänjts ut. Det är också svårare att få direktkontakt på orten idag än när jag var ung. Vi kunde träffas ute på torget och sen spelade vi landhockey – idag har spontanidrotten försvunnit. Ungdomar kanske känner fler personer totalt och i andra städer via chattande men de har inte direktkontakten lokalt på samma sätt. Unga är också mer insatta idag, framförallt om datorer. Jag tror vi var barn längre.
Vilka utmaningar tror du nästa generation unga kommer att brottas med?
Det är en utmaning att vända på trenden att unga träffar folk mindre på orten och trenden med värre mobbning. Det är också viktigt att ungdomar idrottar och rör på sig och att man får in det tidigt i deras liv. Det är svårare nu när man har dragit in på skolgymnastiken. Det behövs tydliga signaler från regeringen att idrott är viktigt. Det är inte bara viktigt kroppsligt sett utan idrottande ger också sammanhållning, delaktighet och en känsla av att vara med i ett sammanhang. Det kan man också få genom musik till exempel, men idrottsrörelsen är bred och kan locka många.
Ur Brus Nr 1 2005

