Ungdomspolitiken har blivit vuxen

– Nu tar vi med ungdomsfrågorna redan i budgetprocessen, i förhandlingarna med våra samarbetspartier. Det är en milstolpe, säger en påtagligt nöjd Lena Hallengren.

Genom att lyfta upp ungdomsfrågorna till den allra översta politiska nivån, bakas de in i statsförvaltningens ordinarie verksamhet.

– Det stärker de unga, och kommer att ge bättre måluppfyllelse. Chansen att olika beslut och åtgärder faktiskt genomförs ökar om de finns med från början och inte är något man kastar in i efterhand när alla resurser redan fördelats, säger ungdomsministern.

Mogen ungdomspolitik

I stället för särskilda delmål ska ungdomspolitiken styras av myndigheternas egna mål. Finns det då inte en risk för att ungdomsfrågorna försvinner? Nej, tvärtom, menar ungdomsministern. Snarare handlar det om att ungdomspolitiken nått en ny mognadsfas.

– Delmålen infördes som ett sätt att synliggöra ungdomsfrågor. Idag är de etablerade som en dimension av det politiska arbetet. Strävar man efter att minska människors bidragsberoende så inbegriper det också ungdomars bidragsberoende. Men visst ställer det krav på regeringen att formulera tydliga uppdrag i regleringsbreven till myndigheterna.

Årligt handlingsprogram

Den nationella ungdomspolitiken ska uttryckas i ett årligt handlingsprogram. På det sättet ska det bli mer synligt vilka satsningar statsmakten gör.

– Man ska kunna se att ungdomsfrågorna drivs genom en medveten politik, inte av slumpen.

Den nya politiken har två mål: att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och makt. Målen överensstämmer till en del med de tidigare målen om möjligheten att leva ett självständigt liv och verklig möjlighet till inflytande. Det tredje målet, att ungdomar ska tas till vara som en resurs, ville Ungdomsstyrelsen omvandla till ett så kallat inriktningsmål.

Regeringen gör det i stället till ett av fyra perspektiv som ska gälla vid utformandet av all offentlig verksamhet för ungdomar; utöver resursperspektivet också ett rättighetsperspektiv (unga har rätt till makt och inflytande), självständighetsperspektiv (offentliga insatser ska stödja ungas möjligheter till självständighet och oberoende), samt ett mångfaldsperspektiv (ungdomar är inte en homogen grupp).

Likvärdiga möjligheter

Ungdomspolitiken får också en uttalat utjämnande profil. Alla insatser ska ta sin utgångspunkt i att stödja ungdomar med sämst förutsättningar, så att alla får likvärdiga möjligheter och rättvisa villkor.

– Alla unga har inte samma förutsättningar. Om vi ska se till att unga kan träda in i vuxenlivet på ett bra sätt, då behöver vi en ungdomspolitik.
Det innebär inte att ungdomar reduceras till ett problem, menar Lena Hallengren.

– Men man måste ändå vara medveten om olikheterna och se särskilt till dem som har sämre förutsättningar.

En nyordning i den riktningen är kravet på kommunerna att hålla sig informerade om unga upp till 20 år som inte går i gymnasiet. I praktiken handlar det om en grupp på 7 000 unga som hamnat ofrivilligt utanför, 18-19-åringar som hoppat av skolan och som inte har några utsikter att få jobb, säger Lena Hallengren.

– Det betyder inte att kommunerna ska bygga upp register, men man ska kunna erbjuda lämpliga åtgärder, erbjuda studier i annan form.

I proppen finns också en stark betoning på eget företagande bland unga. Det är viktigt, säger Lena Hallengren, att så många som möjligt får använda sin kreativitet och entreprenörsanda, men hon har inga föreställningar om att 25-30 procent av ungdomarna ska bli egenföretagare.

– Alla unga är inte så gigantiskt riskbenägna, det är de trygga som vågar.

Fem huvudområden

Ungdomspolitiken ska samordnas och redovisas inom fem huvudområden: lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning, samt kultur och fritid.

För att göra politiken tydlig ska regeringen varje år tala om vilka frågor som prioriteras. Under de närmaste åren ligger fokus på arbete, utbildning och bostad.

– Eftersom det är grunden för att leva ett självständigt liv och för att det är det som unga själva värderar högst, säger Lena Hallengren.

Med den nya politiken kommer Ungdomsstyrelsen att bli än mer av expertmyndighet, en kombination av bollplank och pådrivare gentemot andra myndigheter.

– Om Ams känner behov av ett ungdomsperspektiv i en åtgärd, då ska Ungdomsstyrelsen fungera som kunskapskälla.

Text: Magnus Jacobson
Illustration: Jenny Morelli
Ur Brus Nr 4 2004