Sveriges första killjour

Ordförande i den nystartade killjouren är Patrik Thorson, 21 år. När han gick på gymnasiet fick han kontakt med mansjouren genom en lärare på gymnasiet.

– Vi hade kontakt både med ungdomsmottagningen och mansjouren här i Norrtälje när vi bildade killjouren, säger han. Vi befinner oss fortfarande på uppstartningsstadiet och det finns ingen jourtelefon ännu.

Däremot samarbetar killjouren med ungdomsmottagningen och har personliga samtal med killar som kommer dit.

– Jag möter hela tiden ungdomar som mår dåligt men inte har förtroende för kuratorer och psykologer. Killarna som vänder sig till ungdomsmottagningen möter damer på 50 plus, och visst är det bra att de finns, men man kanske inte kan begära att de ska förstå alla problem som ungdomar har. Därför är det viktigt att unga får möjlighet att stötta varandra.

Samtal om mansrollen

När Patrik möter killar inom killjourens verksamhet kretsar samtalen ofta kring identitet, sexualitet och mansrollen.

– Den första riktiga relationen kan skapa svårigheter för killar. Många har inga förebilder med sig hemifrån. En del har vuxit upp med mycket bråk eller så har föräldrarna varit skilda så killarna vet inte hur fungerande relationer ska se ut. De kan också uppleva en konflikt mellan normen för hur en man ”ska” vara och den som killen själv vill vara.

Hos en del killar finns tendenser till misshandelsproblematik – ibland en skev kvinnosyn, ibland svartsjuka som skulle kunna utvecklas till våld.

– Men det är väldigt tabubelagt. Om killar med misshandelstendenser ska våga vända sig till oss måste killjouren ha stor legitimitet.

Men först måste killjouren hitta killar som vill engagera sig långsiktigt. Något som har visat sig vara svårt. Patrik berättar att en del av de killar som velat engagera sig har brustit i mognad och själva skulle behöva vända sig till killjouren.

– Vi måste kanske vända på det och först starta samtalsgrupper för killar som sedan kan mogna och vara redo att engagera sig och hjälpa andra killar.

Patrik tror att killjourens målgrupp inte kommer att höra av sig självmant i någon större utsträckning.

– Nej, jag tror vi måste jobba mer via fritidsledare, idrottstränare och andra som kan lotsa killarna till oss.

Platsbrist för killar

I varannan kommun i landet finns en kvinnojour. Två kommuner av tre stöder en kvinnojour ekonomiskt. Det visade en kartläggning som gjordes av Nationellt råd för kvinnofrid för några år sedan.

Mansjourerna, däremot, är lätt räknade. Samma förhållande gäller för ungdomar. Under de senaste tio åren har det vuxit fram en rad tjejjourer, men tills nu har det inte funnits någon killjour.

– Det råder brist på platser för män att komma till för att prata om hur de egentligen har det och samma brist gäller för unga killar, säger mansjourens ordförande Cai Bellander. Det här är mig veterligt den första killjouren i landet, åtminstone den första politiskt och religiöst obundna.

Patrik anser att man bör angripa problemen redan i ungdomsåren och inte vänta tills killarna blir äldre.

– När männen kommer till mansjouren har de gått i många år utan att ha pratat om sina problem. De har inga verktyg för att hantera problemen i sina liv. Och tjejjourer jobbar mycket med att stödja tjejer så att de inte ska ta skit från killar. Därför är det ju viktigt att jobba med killarna också.


Text: Magnus Jacobson och Anette Persson
Foto: Christián Serrano

Ur Brus nr 3 2004