För att du är värd det!

Mediernas idéer och bilder av kön är väldigt stereotypa. De har en traditionell och reaktionär bild av tjejer menar Anja Hirdman, medieforskare vid Stockholms universitet.

Hon berättar om en nutida tjejtidning som ”luktar” 50-tal lång väg. I den uppmanas tjejer att ligga på sängen och träna sig i att le. Då blir man inte bara fin utanpå utan också fin inuti.

Medierna överlag visar att tjejer ska vara vackra, smala och sexiga. Det handlar alltså i vanlig ordning om vikten för tjejer att bli betraktade och uppskattade för hur de ser ut.

– Tjejer och kvinnor ska lämna ut sig och sin självkänsla till andras bedömning. Det är den stora fällan för kvinnor, säger Hirdman.

Ta fram kroppen
Många unga tjejer mår dåligt idag. Att kompisbanta är vanligt redan i 7-årsåldern. Hirdman tror att det är kopplat till bilden av femininiteten.

– Unga tjejer vet att om de vill komma fram i medievärlden idag gäller det att ta fram kroppen, ha stora bröst och inte verka kompetent på något område. Se bara på Robinsson-Emma och Big Brother-Linda, säger hon.

Men bilderna är också komplexa. Samtidigt som kvinnan framställs som en sexuell symbol är hon samtidigt avsexualiserad. Budskapet till kvinnan är att hon får se ut som ett fnask men inte bete sig som ett säger Hirdman.

Den sexualiserade bilden av kvinnan finns nu överallt, både i nyhetsmedier och i reklam. Bilderna riktar sig lika mycket till killar som till tjejer. Tjejerna får lära sig hur de ska se ut för att väcka begär hos killarna och för killarna blir det ett utlovande av begär. Tjejen som sexobjekt och killen som subjekt alltså.

Män laddas därmed inte i så stor utsträckning med symbolvärden som kvinnor gör utan framställs just som individer.

– Men den erotiserade pojken börjar komma alltmer i reklamen, säger Hirdman.

Den lekande pojken
Tidningar som riktar sig till män är inte uppdelade i olika åldersgrupper i så hög grad som tjej- och kvinnotidningar. Män framställs som den lekande pojken som förväntas vara intresserad av ungefär samma saker i alla åldrar, det vill säga brudar, sport och bilar. Så visst finns även stereotyper om killar och män.

För kvinnor och tjejer däremot har åldern betydelse för vilka aspekter som tas upp vad gäller utseendet. Olika metoder för att "putsa" kroppen behövs i olika åldrar.

Det finns få motbilder till mediernas stereotyper säger Hirdman. Därför anser hon att skolan behöver diskutera bildspråk med ungdomar. Unga är väldigt duktiga på att snabbt förstå vad en bild förmedlar. Däremot är unga, och äldre, i regel inte medvetna om hur de förstår bilden utan tar bara in budskapet.

– Därför behövs diskussioner om på vilket sätt bilder visar stereotyper, så att vi lär oss att förhålla oss till bilder medvetet, säger Hirdman. Vi vet från forskningen att repetitiva bilder påverkar oss.

Behålla köpbehovet
Hon anser att medierna kommersialiserar våra djupaste behov; att vara älskade, lyckade och sedda. Och att mediernas syfte är att hålla uppe människors varubegär.

Hirdman menar att det finns en lockelse i mediernas bilder av olikheter mellan könen. Utan olikheterna blir vi rädda för att inte kunna bli kära i varandra. Vi är alla del i det och för att förändra måste vi alla ifrågasätta våra värderingar.

– Det är för mycket begärt om vi kräver att motkraften bara ska komma från ungdomar, säger Anja Hirdman.

En storstadsbo möts i snitt av 2000-4000 bilder per dag. Om vi vill bli kvitt dem måste vi göra aktiva val. Som att sluta köpa kvällstidningar och välja bort kabel-tv-kanalerna, men då kommer vi ändå att mötas av löpsedlarna och reklamen.

– Vi har vant oss vid att de kommersiella budskapen får ta sån plats i det offentliga rummet, säger Hirdman. Och att det har sexualiserats.

70-talet annorlunda
Men varför blir det såhär då? Är det verkligen så att det endast är sex som säljer?

Nej, inte om man går tillbaka till 1970-talet. Då var tidsandan annorlunda, medierna lät sig påverkas av samhällsdebatter och politik och visade andra bilder av både kvinnan och mannen.

Kvinnan framställdes som en självständig och stark individ som inte behövde en man för att vara lycklig. Och den så kallade velourmannen visade på en mjukare man som var villig att ta hand om barn.

– Medierna visade ett närmande mellan könen och de traditionella könsrollerna ifrågasattes, även om frigörelseretoriken för kvinnan fortfarande till viss del kopplades ihop med begär om att vara lyckad, säger Hirdman.

Men motreaktionen lät inte vänta på sig. Biologismen, gymkulturen och bantning vann terräng på 1980-talet. Och därmed försvann samhällsfrågorna alltmer och skönhet och mode slog återigen igenom i medierna. Och där står vi än idag.

Text och foto: Anette Persson

Ur Brus nr 2 2004