Gamla sanningar på ända

Många kommuner som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor använder sig av 3R-metoden. Kortfattat går den ut på att genom en systematisk kartläggning av en specifik verksamhet svara på frågorna: Vem får vad och på vilka villkor?

Tanken är att kartläggningen ska ge kunskap om hur det verkligen ser ut med jämställdheten och sedan ligga till grund för fördjupande diskussioner.

– Det är viktigt att kartläggningen leder till analys, säger Fredrik Lundkvist på Svenska Kommunförbundet. Att man ställer frågor om vilka normer och föreställningar det är som styr verksamheten.

Annars är risken stor att man visserligen kan ha upptäckt orättvisa villkor för det ena könet, till exempel att det främst finns aktiviteter för pojkar på fritidsgårdarna, men om man inte analyserar vilka föreställningar man har om vad killar och tjejer gillar, kan man omedvetet förstärka gamla könsroller.

– Men det förekommer förstås att man inte lyckas med att komma till analyserna utan fastnar i siffrorna, i kartläggningen, säger Lundkvist.

Nya kunskaper
Men många gånger resulterar kartläggningen i nya kunskaper som gör att man behöver vända på sitt inledande resonemang och förutbestämda uppfattningar. Till exempel på en skola som börjar titta på varför killar får dåliga betyg och varför tjejer upplever att de utsätts för sexuella trakasserier.

– Från att ha sett ungdomarna som problemet kom lärarna istället fram till att de som pedagoger måste jobba med sig själva och sitt förhållningssätt till ungdomarna.

Ett mer konkret exempel kommer från de rikskända gävleförskolorna Björntomten och Tittmyran. Pedagogerna har tittat på hur de bemöter barnen och frågat sig själva: Hur är jag delaktig i att skapa stereotyper som tysta flickor och bråkiga pojkar?

Eller på en fritidsgård som undrade varför så få tjejer med utländsk bakgrund kom till gården. Innan kartläggningen med 3R-metoden utgick personalen ifrån att det berodde på familjemönstren; att tjejerna inte fick komma dit för föräldrarna.

– Istället visade det sig att tjejerna inte ville komma för att de upplevde att de blev utsatta för sexuella trakasserier av killarna, säger Fredrik Lundkvist. Tjejer med svensk bakgrund gick dit ändå men riskerade att bli stämplade som "dåliga" flickor.

Definiera jämställdhet
Svenska Kommunförbundets mål i jämställdhetsarbetet har varit att integrera ett jämställdhetsperspektiv i ordinarie verksamhet. Men Lundkvist är kritisk till detta. Ett problem är att jämställdhet betyder olika saker för olika personer.

– En del vill motarbeta ett förtryck mot kvinnan, en del vill uppvärdera kvinnliga aktiviteter och egenskaper och en del vill bryta könsrollsmönster, säger han.

Så först måste man definiera vad jämställdhet är.
– Dessutom ifrågasätter jämställdhetsbegreppet en grundläggande ordning i samhället om vad kön är. Hur ska man kunna integrera det synsättet i en verksamhet utan att förändra verksamheten i grunden?

Istället tycker han att man borde vända på resonemanget till: Hur kan vår verksamhet integreras i ett bra jämställdhetstänkande?

Fredrik Lundkvist anser att det är bra om män engagerar sig i jämställdhetsarbetet och han tror att kartläggningar gör det lättare att få med männen. Med konkreta siffror på hur läget är tvingas män att engagera sig.

– Men att få med män i arbetet får inte ske till priset av att jämställdhetsfrågan omformuleras så att den passar för män, säger han.

Text och foto: Anette Persson

Ur Brus nr 2 2004