Arkiv
Ungdomstid
Jag ville bestämma allt själv
Ungdomstiden innebar konflikter med alla. Andra bestämde att ”såhär ska ditt liv se ut i några år till” utan att jag hade något att säga till om. Själv är man är redo att fatta egna beslut, men formellt anses man inte vara det.
Namn: Johan Ehrenberg
Yrke: journalist
Född: 1957
Vad innebar det för dig att gå från barn till ungdomstid?
Det innebar konflikter med alla. De handlade om att andra bestämde att "såhär ska ditt liv se ut i några år till" utan att jag hade något att säga till om. Jag ville bestämma allt när jag var 15 år. Själv är man är redo att fatta egna beslut, men formellt anses man inte vara det.
Jag ville inte gå i skolan, även om man förstås lär sig mycket där också, men för mig hade det nog blivit en låsning om jag tvingats till det. Jag hade kanske blivit passiv som människa. Räddningen var att jag blev lärling på ett tryckeri.
Tror du att livet för dagens unga skiljer sig från när du var ung?
Vi hade enormt mycket bättre ekonomi. Jag kunde flytta hemifrån och betala hyran för mitt rivningskontrakt trots att jag hade en liten lärlingslön. Idag har ungdomar ingenstans att flytta och ingen möjlighet att klara sig på en liten inkomst.
Vi hade också större möjligheter att söka och pröva olika riktningar i livet. Idag ska man tidigt planera vad man ska bli, utbilda sig och bli det man har bestämt. Konsekvenserna blir att en större andel unga, och nu pratar jag om "vanliga" ungdomar, slås ut idag när det finns färre möjligheter att sadla om.
Idag pratar vi om utbildning som en investering men förut hade utbildning ett egenvärde. Då var det viktigaste för arbetsgivare vilken erfarenhet man hade och inte formella meriter på papperet.
Vilka utmaningar tror du nästa generation unga kommer att brottas med?
Det positiva är att det finns stora möjligheter för unga i det nya informationssamhället med dess nya tekniker och större möjligheter genom att världen blivit global. Miljoner unga världen över har kontakt med varandra genom internet. Möten gör att fördomar suddas ut.
Det negativa är att det finns en ökad kommersiell press på unga. Om man vill vara del i ungdomslivet med kläder, nöjen, resor så kostar det mycket pengar.
Positivt är också att ungdomar är mycket mer jämställda idag. Tyvärr är tjejerna kvar i kvinnofällan vad gäller utseende, men killrollen håller på att förändras. Killar vågar vara mer öppna, ärliga, jämställda och bry sig mer om varandra.
De pratar inte lika kvinnoförnedrande längre och det finns alternativ till "lumpenmentaliteten". Det här har jag sett mest när det gäller gymnasieungdomar i Stockholms innerstad. Situationen är kanske annorlunda på andra platser, men åtminstone här finns det hopp!
Foto: ETC-bild
Ur Brus nr 2 2004
Yrke: journalist
Född: 1957
Vad innebar det för dig att gå från barn till ungdomstid?
Det innebar konflikter med alla. De handlade om att andra bestämde att "såhär ska ditt liv se ut i några år till" utan att jag hade något att säga till om. Jag ville bestämma allt när jag var 15 år. Själv är man är redo att fatta egna beslut, men formellt anses man inte vara det.
Jag ville inte gå i skolan, även om man förstås lär sig mycket där också, men för mig hade det nog blivit en låsning om jag tvingats till det. Jag hade kanske blivit passiv som människa. Räddningen var att jag blev lärling på ett tryckeri.
Tror du att livet för dagens unga skiljer sig från när du var ung?
Vi hade enormt mycket bättre ekonomi. Jag kunde flytta hemifrån och betala hyran för mitt rivningskontrakt trots att jag hade en liten lärlingslön. Idag har ungdomar ingenstans att flytta och ingen möjlighet att klara sig på en liten inkomst.
Vi hade också större möjligheter att söka och pröva olika riktningar i livet. Idag ska man tidigt planera vad man ska bli, utbilda sig och bli det man har bestämt. Konsekvenserna blir att en större andel unga, och nu pratar jag om "vanliga" ungdomar, slås ut idag när det finns färre möjligheter att sadla om.
Idag pratar vi om utbildning som en investering men förut hade utbildning ett egenvärde. Då var det viktigaste för arbetsgivare vilken erfarenhet man hade och inte formella meriter på papperet.
Vilka utmaningar tror du nästa generation unga kommer att brottas med?
Det positiva är att det finns stora möjligheter för unga i det nya informationssamhället med dess nya tekniker och större möjligheter genom att världen blivit global. Miljoner unga världen över har kontakt med varandra genom internet. Möten gör att fördomar suddas ut.
Det negativa är att det finns en ökad kommersiell press på unga. Om man vill vara del i ungdomslivet med kläder, nöjen, resor så kostar det mycket pengar.
Positivt är också att ungdomar är mycket mer jämställda idag. Tyvärr är tjejerna kvar i kvinnofällan vad gäller utseende, men killrollen håller på att förändras. Killar vågar vara mer öppna, ärliga, jämställda och bry sig mer om varandra.
De pratar inte lika kvinnoförnedrande längre och det finns alternativ till "lumpenmentaliteten". Det här har jag sett mest när det gäller gymnasieungdomar i Stockholms innerstad. Situationen är kanske annorlunda på andra platser, men åtminstone här finns det hopp!
Foto: ETC-bild
Ur Brus nr 2 2004
