Underdogs med oanad kraft

Ibland funderar vi alla på om det vi jobbar med har någon betydelse, i verkligheten, utanför kontorsväggarna. Så även jag. Som de här volontärerna Ungdomsstyrelsen hjälper att komma ut i världen genom EU-programmet Ungdom.

Det är lätt att misströsta över de privilegierade, bortskämda ungdomarna, som gnäller över minsta motgång, som ger upp och åker hem till tryggheten när allt inte blir precis som de tänkt.

På vilket sätt har jag genom att administrera detta ”lyxprogram” bidragit till de ungdomspolitiska målen om att ungdomar ska kunna leva ett självständigt liv, ses som en resurs och ha verkligt inflytande?

Tja, andelen ungdomar som avbryter sin volontärtjänst är trots allt ganska liten. Att åka ut som volontär innebär för många ungdomar att de för första gången bor och lever utanför sin familj en längre tid. Ett nog så viktigt steg mot ett självständigt liv.

Som volontärer arbetar de i ideella organisationer som i allmänhet har begränsade resurser och alltid behöver en hjälpande hand. Volontärerna blir därmed en reell och uppskattad resurs i arbetet. För att ett volontärprojekt ska fungera krävs också att volontären kan påverka sin situation i projektet, att han eller hon har möjlighet till verkligt inflytande.

För en del ungdomar innebär Europeisk volontärtjänst en ny chans, en möjlighet att komma bort från en dålig miljö och bryta negativa livsmönster.

Ibland är det de med minst självförtroende som klarar av de största svårigheterna. De som har lägst förväntningar på sig. Kanske just därför. Den som slår ur underläge kan ha oanad potential. En sådan volontär med en särdeles tuff volontärvistelse bakom sig skrev ”Allt var inte kul, men allt är en erfarenhet. Jag gav aldrig upp.”

De flesta ungdomar ser positivt även på de problem som uppstod under tiden utomlands. Det var när de klarade av problem och konflikter som de växte som människor, ökade sitt självförtroende och fick visa för sig själva och andra vad de faktiskt klarade av.

Utifrån det perspektivet, känner jag ändå att det jag gör faktiskt spelar någon roll, att det jag arbetar med betytt någonting för en ung människa.

Andreas Kjellqvist
handläggare
verksamhetsområdet internationellt ungdomsutbyte

Ur Brus nr 5 2003