Demokrati på schemat

Klockan är strax före fyra på eftermiddagen i kommunhuset i Strängnäs. En trappa upp, i ett av sammanträdesrummen, rullar läraren Ove Strand in en vagn med te, bröd, frukt, ost och skinka.
– Det är viktigt att man får i sig något, speciellt den här tiden på dagen, säger han.

Elever från kommunala Thomasgymnasiet och frigymnasiet Europaskolan börjar droppa in och de brer sig några mackor innan de slår sig ned vid borden. Det är dags för lektionen ”Ungdomsdemokrati i praktiken”, en kurs som Ove Strand håller i sedan ett par år tillbaka.

De sju eleverna som är här i dag tar varsitt exemplar av kommunens barn- och ungdomsbokslut för 2002. Tillsammans med Ove går de igenom siffrorna från förra året. Bokslutets siffror bygger på en modell för inflytande som kallas inflytandetrappan. Modellen används för att mäta hur mycket barn och ungdomar varit med och påverkat i kommunen.

Den består av en skala mellan noll och åtta, där noll är inget ungdomsinflytande och åtta är att vuxna och unga bestämmer frågorna och fattar besluten tillsammans.

– Är det någon som vill ha en repetition på inflytandetrappan? frågar Ove.
Alla skakar på huvudet. Det verkar inte behövas.

Hetsig diskussion
Så går de tillsammans igenom de olika nämndernas, förvaltningarnas och skolornas siffror. Diskussionen hettar till när eleverna ser att det på vissa skolor varit personalen och inte eleverna som gett sin skola höga inflytandepoäng. Det blir svårt att jämföra skolor när de haft olika sätt att använda modellen.

– Har inte alla skolor fått samma instruktioner om hur de ska sätta siffrorna? frågar Nadja Tham.
– Jo, säger Ove.
– Har de struntat i det alltså? säger Nadja.
– Eh, det kan verka så, säger Ove.

Det här blir något att ta upp framöver. De som vill kan välja att analysera innehållet som fördjupningsarbete.
Ove Strand är utbildad lärare men han är nu anställd av kommunstyrelsen för att arbeta med ungdomsdemokrati och ungdomsrådet.

Elevernas initiativ
Idén att ha en schemalagd kurs som ger gymnasiepoäng fick han från Karlstad men initiativet kom allra först från eleverna själva.

– De som gick i högstadiet och var med i ungdomsrådet ville att jag skulle hjälpa dem att hitta ett forum för deras fortsatta engagemang även i gymnasiet, berättar Ove.
Han hörde talas om Karlstads projekt, lånade deras kursplan, ändrade lite och drog i gång höstterminen 2001. Han ser det inte som ett problem att kursen inte vänder sig till precis alla elever.

– Det är ju med den här kursen som med andra lokala kurser i till exempel fjällkunskap. Att inte alla är intresserade är inte ett skäl att inte erbjuda kursen, säger han.

Björn Skaldeman är webbmaster för ungdomsrådets webbplats och har gått kursen i två terminer.

– Jag valde den här kursen för att jag ändå skulle gå på alla möten. Det här är ett sätt för mig att få poäng för det jag ändå vill göra. Framförallt så är det kul, säger Björn som dessutom är medlem i Muf, moderata ungdomsförbundet.

Totalt är det tjugo elever som tar kursen i år. För att nå ut i skolorna och tala om att de och kursen finns gör Ungdomsrådet varje år en film som handlar om deras arbete och vad kursen erbjuder. Filmen distribueras till samtliga skolor i kommunen.

Fler intresserade
Antalet medlemmar i ungdomsrådet har ökat från 35 till 55 personer sedan kursen startade. En som såg filmen och valde kursen är Pär Bjälkebring.
– Jag var med i elevrådet på min skola, såg filmen och ville gå med, säger han.

Pär är dessutom aktiv i Ung vänster, Nykterhetsrörelsen och Djurens rätt.

– Men här är jag med i egenskap av ung och inte i egenskap av att tillhöra en politisk grupp. Vi pratar inte politik på det sättet och moderaten Björn är faktiskt ganska trevlig, säger Pär och skrattar.

Hur mycket inflytande har då eleverna själva över kursen? Ja, de kan till exempel själva initiera och bestämma innehållet för lektioner. Presentationsteknik, muntlig framställning och argumentationsanalys var några ämnen som efterfrågades förra året.

Men till syvende och sist är det Ove Strand som håller i utvecklingssamtalen, ger betyg och har utförliga kriterier för vad som ger godkänt respektive mycket väl godkänt. För att få mycket väl godkänt krävs bland annat att man visar goda ledaregenskaper, drar egna slutsatser och föreslår lösningar på en demokratisk process. Hur rimmar demokrati och inflytande med förhållandet lärare och elev?

Litet inflytande
– Ja, i en föreläsningssituation i ett klassrum hamnar eleven oftast inte högre upp än på trappsteg tre på inflytandetrappan. Eleven får information, har rätt att delta men är framförallt där för att lyssna. Det gäller framförallt att medvetandegöra detta faktum och komma överens med eleven om att det är så, säger Ove Strand.

Nadja Tham som varit med i ungdomsrådet sedan nian tycker att hon har blivit mer samhällsintresserad och har lättare att ta till sig saker efter att ha gått kursen.

– Det är också skönt att få poäng och att mitt arbete med ungdomsrådet inte konkurrerar med skolarbetet, säger hon.

Text och foto: Jenny Morelli

Ur Brus nr 4 2003