Internationellt ungdomsutbyte
Madeleine Opira och Sam Golam
Utbytesresor stärker identiteten
Ungdomar som varit på ungdomsutbyte eller arbetat som volontärer i Europa får större förståelse för andra kulturer och det gäller även på hemmaplan. Det visar Ungdomsstyrelsens utvärdering av EU-programmet Ungdom.
Genom EU-programmet Ungdom kan unga göra utbyten i Europa med andra ungdomsgrupper eller arbeta som volontärer. I utvärderingen av programmet ingår 104 ungdomar och 13 ungdomsledare.
Utvärderingen visar bland annat att ungdomar som har sämre möjligheter att få internationella erfarenheter på egen hand får ut mest av programmet. Den visar också att det är först när ungdomarna får informera andra om utbytet som de förstår vad de har lärt sig.
Jaeni Silasa från Lidköping var volontär i Franska Guyana:
- Innan jag åkte hade jag problem med att känna förtroende för vuxna och jag hade inga egna åsikter, säger hon. Jag fick lära mig att ta ansvar för mig själv och nu vågar jag säga ifrån och sätta upp mål.
Hon berättar att hon var tvungen att kontakta handläggare på Ungdomsstyrelsen när hon fick problem därborta. Det lärde henne att både söka stöd och inse att det går att lita på vuxna.
Miljön påverkar
Madeleine Opira från Husby och Sam Golam från Rinkeby utanför Stockholm har båda varit volontärer i sex månader.
- Jag vet nu hur det är att komma till ett annat land där jag inte kan uttrycka mig, säger Madeleine som var volontär i Spanien. Jag förstår folk bättre här hemma som väljer att prata sitt eget språk.
- Jag har blivit personlighetsförändrad och är inte lika dömande längre, säger Sam som jobbade med utsatta ungdomar i England. Förut tyckte jag att man väljer om man vill vara kriminell men nu ser jag att det är samhället och miljön som gör människor kriminella.
Båda säger också att de insett hur bra vi har det i Sverige och vilka möjligheter det finns här, som att utbilda sig till exempel. Det är något som bekräftas i utvärderingen i övrigt, att ungdomarna får syn på den svenska kulturen och levnadsförhållandena när de kommer utomlands.
Det stämmer även för Abuzar Gharaeé från Spånga-Tensta utanför Stockholm som arbetade som volontär i Tyskland.
-I Sverige känner jag mig inte som svensk men det gör jag när kommer utomlands, säger han. Då betyder svenska traditioner något för mig också.
Vinster på hemmaplan
Jonathan Alexander är församlingspedagog i Bagarmossens kyrka utanför Stockholm. Han har erfarenhet av att ungdomsutbyte ger effekter även på hemmaplan.
- Via den första ungdomsutbytesgruppen startade vi ett öppet café i kyrkan för ett år sedan, säger han. Hit kommer alla typer av ungdomar som annars inte skulle träffas.
Han har också märkt en förändring hos de ungdomar som varit på utbyte.
- I Belgien mötte de belgiska ungdomar som själva ordnade saker på sin fritidsgård. Nu vill våra ungdomar också anordna egna aktiviteter. De är inte oroliga längre utan vet att de klarar av att genomföra saker. Och det här skapar nyfikenhet hos andra ungdomar i området.
Text och foto: Anette Persson
Ur Brus nr 3 2003
Utvärderingen visar bland annat att ungdomar som har sämre möjligheter att få internationella erfarenheter på egen hand får ut mest av programmet. Den visar också att det är först när ungdomarna får informera andra om utbytet som de förstår vad de har lärt sig.
Jaeni Silasa från Lidköping var volontär i Franska Guyana:
- Innan jag åkte hade jag problem med att känna förtroende för vuxna och jag hade inga egna åsikter, säger hon. Jag fick lära mig att ta ansvar för mig själv och nu vågar jag säga ifrån och sätta upp mål.
Hon berättar att hon var tvungen att kontakta handläggare på Ungdomsstyrelsen när hon fick problem därborta. Det lärde henne att både söka stöd och inse att det går att lita på vuxna.
Miljön påverkar
Madeleine Opira från Husby och Sam Golam från Rinkeby utanför Stockholm har båda varit volontärer i sex månader.
- Jag vet nu hur det är att komma till ett annat land där jag inte kan uttrycka mig, säger Madeleine som var volontär i Spanien. Jag förstår folk bättre här hemma som väljer att prata sitt eget språk.
- Jag har blivit personlighetsförändrad och är inte lika dömande längre, säger Sam som jobbade med utsatta ungdomar i England. Förut tyckte jag att man väljer om man vill vara kriminell men nu ser jag att det är samhället och miljön som gör människor kriminella.
Båda säger också att de insett hur bra vi har det i Sverige och vilka möjligheter det finns här, som att utbilda sig till exempel. Det är något som bekräftas i utvärderingen i övrigt, att ungdomarna får syn på den svenska kulturen och levnadsförhållandena när de kommer utomlands.
Det stämmer även för Abuzar Gharaeé från Spånga-Tensta utanför Stockholm som arbetade som volontär i Tyskland.
-I Sverige känner jag mig inte som svensk men det gör jag när kommer utomlands, säger han. Då betyder svenska traditioner något för mig också.
Vinster på hemmaplan
Jonathan Alexander är församlingspedagog i Bagarmossens kyrka utanför Stockholm. Han har erfarenhet av att ungdomsutbyte ger effekter även på hemmaplan.
- Via den första ungdomsutbytesgruppen startade vi ett öppet café i kyrkan för ett år sedan, säger han. Hit kommer alla typer av ungdomar som annars inte skulle träffas.
Han har också märkt en förändring hos de ungdomar som varit på utbyte.
- I Belgien mötte de belgiska ungdomar som själva ordnade saker på sin fritidsgård. Nu vill våra ungdomar också anordna egna aktiviteter. De är inte oroliga längre utan vet att de klarar av att genomföra saker. Och det här skapar nyfikenhet hos andra ungdomar i området.
Text och foto: Anette Persson
Ur Brus nr 3 2003

