Unga mår allt sämre

Ett av ungdomspolitikens delmål är att den psykiska ohälsan bland unga ska minska. Men Statens folkhälso-instituts statistik visar att ohälsan tvärtom ökat. Siffrorna grundar sig på självskattningar från ungdomar mellan 16 och 24 år från 1980 till 2001.

Många unga känner oro, trötthet för jämnan, har sömnsvårigheter, oro, ångest och ängslan. Ökningen är tydligast när det gäller sömnsvårigheter där besvären tredubblats i ungdomsgruppen sedan början av 1990-talet. Försäljning av antidepressiva medel till ungdomar har också ökat markant under de senaste tre åren.

Sverige har inga heltäckande uppgifter på hur utbredd den psykiska ohälsan är.

- Men vi ser en trend som visar att ökningen av psykisk ohälsa främst drabbat de yngre, säger docent Sven Bremberg på Statens folkhälsoinstitut.

Tre hypoteser
Vad den ökade ohälsan beror på är svårt att säga. Enligt Sven Bremberg måste uppföljningar göras. Några teorier finns men Bremberg är noga med att påpeka att detta endast är hypoteser som ska utredas under året. Tre teorier dominerar: normförändringar, valfrihet och arbetsmarknad.

Eftersom det handlar om självskattad hälsa kan siffrorna bero på normförändringar som handlar om hur man uppskattar att något ska vara. Det kan antingen betyda att det är mer accepterat idag att erkänna att man mår dåligt eller att det finns ett mindre utrymme för att livet även innehåller lite svårare perioder.

En annan orsak kan vara den ökade valfriheten i samhället.

– Vi måste fatta mer beslut idag och vem du ska bli och vara är mer öppet idag, säger Sven Bremberg. Det här måste matchas av en förmåga att kunna fatta beslut.

En tredje hypotes är nedgången på arbetsmarknaden under 1990-talet då unga drabbades hårt. Statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att etableringsåldern på arbetsmarknaden för unga steg från 21 år till 30 år från 1990 till 1999. Yngre drabbades också hårdare än äldre av ekonomiska svårigheter enligt Kommittén Välfärdsbokslut.

– Före krisen kunde man gå ut nian och få jobb direkt men den tiden är över, säger Bremberg. Nu måste ungdomar fortsätta studera och det är inte alla som klarar det.

Kraven högre
Även legitimerade psykologen Ulf Gustavsson, som arbetar med ungdomar inom socialtjänsten, anser att kravnivån på unga är högre idag.

– Det blir hårdare konsekvenser om du inte skaffar dig utbildning idag, säger han. Hotet att komma efter i betygskön bidrar till stress.

Han anser också att idealbilderna om hur man ska vara blir allt trängre och det sätter en allt högre press på unga att nå upp till dem. Kroppsfixeringen har ökat och här har media ett stort ansvar enligt Gustavsson.

- Jag kan skrämmas av att unga stoppar i sig fettförbränningspiller, säger han. Vi måste bekräfta självkänslan hos unga, att de duger som de är och inte att de ständigt måste bedömas utifrån prestationer och utseende, och i det har föräldrarna ett stort ansvar.
Det är också bra för unga att ha vettiga fritidssyssel-sättningar som kan ge dem en annan bekräftelse på att de klarar av saker.

Även Lina Winkler, ordförande för Elevorganisationen, tycker att fritidsaktiviteter är viktiga som motvikt mot stress och att de borde kopplas ihop mer med skolan.

- Man borde ha möjlighet att göra det man tycker om även i skolan, säger hon. Det finns inte längre någon glädje i att lära sig saker utan betygen betyder allt. Lärarna måste bli duktigare på att ge feedback och eleverna måste få avsluta och utvärdera det de gör och inte behöva hasta vidare på en gång.

Hippt vara stressad
Men samtidigt säger hon att många unga tycker att det är hippt att vara stressad för det visar att man har ett innehållsrikt liv. Och att det är mer accepterat att prata om psykisk ohälsa idag.

Men hon är orolig för att de neddragningar som gjordes under 1990-talet av skolhälsovården gör att unga måste må fruktansvärt dåligt idag för att överhuvudtaget få hjälp.

Det är något som Gunnel Jacobsson på Psykoterapi-institutet håller med om. Hon är projektledare för Youth, en studie om hur unga förhåller sig till påfrestningar i livet.

- Ungas möjligheter till hjälp snävas in till landstingets psykiatri, säger Jacobsson. Och för att få landstings-finansierad hjälp krävs det en diagnos. Risken är att många inte får hjälp eller så får man en sjukdomsbild av sig själv fast det egentligen kanske handlar om mer normala svårigheter som hör till livet och ungdomsperioden.

Därför behövs det fler kuratorer i skolorna och även på arbetsförmedlingens ungdomsmottagningar anser hon. Att få samtala med en vuxen och på så sätt komma igenom svårigheter ger en styrka som man kan använda sig av vid nya påfrestningar i livet.

- Men om man istället får medicinsk hjälp får man inte den lärdomen, säger Gunnel Jacobsson.

Upp till fyra samtal
Ett ställe dit ungdomar kan vända sig utan att ha en diagnos är S:t Lukasstiftelsen i Stockholm. Här kan ungdomar i åldern 18-29 år få upp till fyra samtal med en professionell psykoterapeut. Vem som helst kan ringa och får då en tid inom fjorton dagar till ett subventionerat pris.
- Vi blev överraskade att så många ungdomar kommer hit med existentiella frågor som handlar om vem de ska vara, hur de ska kunna leva ett bra liv och hur det är att vara vuxen, säger psykoterapeuten Kerstin Green.
Istället hade man förväntat sig att samtalen skulle handla mer om relationsproblem med föräldrar eller kompisar.

- Ungdomarna behöver en intresserad vuxen att prata med, säger Green. Jag försöker förmedla att problem hör till livet och ta fasta på deras starka sidor. Jag är också noga med att säga att jag inte kan lösa problemen åt dem men att jag tror att de kan det.

Verksamheten har funnits i snart fyra år och hittills har 430 ungdomar fått hjälp. En utvärdering av Statens folkhälsoinstitut visar att ungdomarna tycker att de fått insikt, struktur och nya perspektiv efter samtalen.

- De oändliga valmöjligheterna gör det svårt för dagens unga. Vi försöker få dem att se vad det är som gör att de inte väljer det de vill göra men man ska också komma ihåg att terapi inte är alltings lösning.

Text: Anette Persson
Foto: Christián Serrano

Ur Brus nr 3 2003