Tillbaka till gamla könsroller?

Andelen unga som tycker att pappor ska vara föräldralediga och att båda föräldrarna ska bidra till försörjningen har minskat. Det visar Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie De kallar oss unga.

I studien De kallar oss unga har ungdomar fått svara på frågor om bland annat vad som ger livet mening och vilka mål som är viktiga att ha nått vid 35 års ålder.

För unga mellan 16 och 29 år* är familjen det som ger livet mest mening följt av vännerna. Vid 35 års ålder är det mycket viktigt för unga att ha eget boende, fast anställning, ha bildat familj och skaffat barn, leva ett lugnt och stabilt familjeliv och ha hunnit resa och se sig om i världen.

Överlag har äktenskap, familj och barn minskat i betydelse bland de unga. Andelen som tycker att en av meningarna med livet är att skaffa barn har minskat med 22 procentenheter sedan 1993 till 55 procent, och det är framförallt 16–24-åringarna som tycker så.

Dessutom har andelen som tycker att småbarnspappor ska vara hemma minst 2 månader minskat med 12 procentenheter sedan 1993 till 60 procent. Minskningen är störst bland 16-19-åringarna - 16 procentenheter jämfört med 1993. Trots minskningen är yngre och kvinnor mer positiva till att papporna ska vara hemma vilket går emot föreställningen som ibland förs fram att mammorna inte släpper in mannen.

Färre ungdomar instämmer också i att båda föräldrarna bör bidra till försörjningen. Andelen har sjunkit från 80-90 procent till 75-80 procent sedan 1993.

Gamla könsroller
Ungdomarnas värderingar tycks alltså gå tillbaka mot mer traditionella könsroller. Men det är inte hela sanningen enligt Lisbeth Bekkengen, forskare i arbetsvetenskap med inriktning på arbete, familj och kön.

– Det kan vara så att man tycker att männens huvudansvar för försörjningen bör minska och inte att kvinnan ska tillbaka till hemmet. Mycket av problematiken handlar om att kvinnors ökade deltagande i lönearbetet inte i motsvarande grad har ersatts av mäns insats i det obetalda arbetet i hemmet.

– Men det kan även innebära att kvinnors ansvar ökar – att de både ska ta ansvaret för barnen och försörjningen, fortsätter hon.

Att det är en mindre andel som tycker att pappan ska stanna hemma kan tyda på att man inte vill rucka på pappans valfrihet vad gäller föräldraledighet och att ta ansvar för föräldraskapet.

– Det är barnens bästa som spökar här. Både män och kvinnor tycker att det inte skulle vara bra för barnet om man tvingar pappan att vara hemma. Men samma resonemang hör man inte i samband med att man diskuterar kvinnors föräldraledighet. Vill man som kvinna inte vara föräldraledig så skaffar man inte barn.

Idag väntar både kvinnor och män längre med att skaffa barn. Kvinnor är i genomsnitt 28 år och män 31 när de får sitt första barn. 1970 var kvinnorna i genomsnitt 23 år, 1990 var de 26 år. För män finns inga tidigare uppgifter.

Att man väntar längre med att skaffa barn kan bero på att unga etablerar sig senare på arbetsmarknaden idag och det gäller framförallt unga kvinnor. En större andel vill också satsa på en högre utbildning idag. 65 procent av 16-24-åringarna vill ha en högskoleexamen vid 35 års ålder mot 60 procent 1997.

Arbeta utomlands
Kanske kan också önskan att ha hunnit resa och se sig om i världen spela in. Unga kvinnor är mer positiva till att resa och även till att flytta utomlands än män. 45 procent av kvinnorna kan tänka sig att bo i ett annat land under minst 6 månader mot 37 procent av männen.

– Det kan bero på att unga kvinnor runt 16-19 år har fler alternativ än män, till exempel att åka som au-pair. Man önskar sig det som är möjligt, säger Stefan Jerkeby, forskare i sociologi.

När unga reser utomlands vill de främst arbeta. De som redan har ett jobb, studenter, ungdomar med föräldrar med längre utbildning och 20-24-åringarna är mest intresserade av att arbeta utomlands. Minst intresserade är arbetslösa vilket kan tyckas som en paradox. Men Jerkeby menar att som arbetslös är tillvaron begränsad och man ser inte de möjligheter som finns.

– I arbetslösheten finns inslag av skam och självkänslan får sig en törn och då gapar man inte efter mycket.

Men intresset för utlandsvistelser bland unga har överlag minskat med fem procent sedan 1998.

– En förklaring kan vara att andra livsalternativ blir mer självklara, till exempel att studera på högskolan, säger Jerkeby. Men det kan också bero på att när fler får möjlighet att resa avdramatiseras det hela och då blir det inte så viktigt eller märkvärdigt att resa.


*Där inget annat anges är unga i fortsättningen lika med 16-29-åringar

Text: Anette Persson
Foto: Christián Serrano

Ur Brus nr 2 2003

Andel 16–29-åringar som svarat att ovanstående mål är mycket viktiga att ha uppnått vid 35 årsålder, 2002, procent.



De kallar oss unga:

• I studien har unga och vuxna svarat på frågor inom områden som hälsa, utbildning, framtid, politik, familj, arbetsmarknad och fritid.